Havanna - 2004.12.14

[Ever since I was 8 or 9 I've been standing on the shoreline]

Thursday, July 07, 2005

En sån där blomma

Hur kan hon behandla mig så kass, utan en känsla kvar. Till mig. Syns jag inte? Finns jag ens? Jag vill inte vara med. Jag vill inte vara med. Kan hon bara, säga några vackra ord. Kan hon fråga, ”vad gör du ikväll?”. Kan du ringa och säga god natt. Jag behöver dig. Du behöver inte mena det. Vi kan låtsas, och jag ska låtsas att du älskar mig. Du vet att jag älskar dig, men kan väl, låtsas att jag inte finns? Är du rädd för att jag ska vara efter dig? Är det därför du knullar runt? Fy fan, jag vill dö. Fy fan, ska jag dö? Svara ärligt ja eller nej. Och plockar upp en sån där blomma. Plockar varsamt bort ett blad i taget. Lugnt, nästan likgiltigt. Ett blad, ett blad. Och blad för blad. Helt oberörd: Ja, Nej, Ja, Nej, Ja, Nej.

Hur det slutar, vet inte ens jag.

***

Hoppas inte alla tycker att jag är en idiot. Jag vill bara vara snäll mot alla och visa alla i hela världen att jag älskar dom. Jag vill älska alla. Är det någon som vill älska mig?

***

Jag är en tänkande människa. Men jag försöker inte tänka så mycket på det.

***

Om jag får orgasm nu, sprängs världen
i tusen bitar.
Ollonet flyger upp till månen,
ner på andra sidan.
Solen går i moln, det regnar
i hundra dagar.
Blixtar och åska, om du så
ens tittar på mig.

0 Comments:

Post a Comment

<< Home

Bloggtoppen.se BlogRankers.com