Rostad fisk

Fan, vad, det, ar;

Sitter pa ett rokigt internetcafee mitt inne i Shanghai, med kanske 200 datorer och 100 kineser som spelar natverk och roker och dricker coca-cola, och flaktarna brummar men roken drar runt som tromboner fran skarm till skarm och dom askar pa tangentborden.

Igar var jag och en tysk kille fran Munchen ute och at mat. En kanadensare var ocksa med. Vi gick in pa Nanjing Lu, avenyn ner mot The Bund, och skulle hitta ett stalle att satta oss ner och ata, snacka. Sa hittade vi en bufferestaurang mitt inuti en kladaffar och betalade 35 spann for gratis mat, gratis kaffe, gratis tarta, gratis kakor, soppor, rostad fisk, spaghetti, pizzor, och efter nagra rundor hittade jag och kanadensaren en oltapp. Sa vi kakade, kanadensaren blev trott och gick hem. Jag och tysken satt i tre timmar och havde i oss ol. Ol efter ol. Och ramlade ut ur restaurangen vid stangningsdags, in i kladaffaren och myllret av folk som bara stirrade och skrattade och vi gick ner till The Bund, motte forsaljare som ville salja hasch, rolex, och brudar. Over tio stycken pimpar fragade om vi ville kopa brudar. Nio ganger sa vi nej, och den tionde gangen sa tysken KANSKE. Och jag gick vidare, och tysken gick vidare, och forsaljaren gick efter oss hela vagen hem till hostellet. Dar dansken och norsken satt och spelade schack och norsken fragade tysken vad Helmut gor nu for tiden, och han sa; ater han, och det var kul, sen somnade jag med ett kexpacket och en stor flaska vatten i min famn.