1367. Min playlist

Min playlist för i natt:

The Kinks - Death of a clown

Det är svårt att skriva om någonting som står så nära, så jävla nära. Pianoklinkandet i början är inte min barndom eller nåt så och det är inte kvällen när jag träffade någon, och inte kvällen när kärleken tog slut eller World trade center kraschade, no, no; det är kvällen när jag satt ensam framför en dator och försökte skriva ner storyn om mitt liv, som ett slags alibi till livet utanför. En låt om här och nu och soundtracket till hur jag går ut med soporna, säger hej till brevbäraren som om det betyder någonting, det betyder ingenting; och vad ska jag bli när jag blir stor. Puh.

Ballboy - A day in space

Jag vet inte, jag fick den av DSC-Wars någon frostig natt i våras, for sure. Jag vet att jag lyssnade på den då och den fastnade direkt. En sån där pratlåt, nästan lika sorglig som Tindersticks My sister, nästan lika sorglig som Dexy's Remininsce part 2, en låt om att förverkliga sina drömmar; och en låt om omöjliga drömmar; som att åka till rymden och vara där. Lika mycket en låt om folket som inte har några drömmar. Och det är väl det sorgliga. Om att drömma i en värld där alla andras drömmar får plats på baksidan av vykort från Mallorca. Herre gud, jag passar inte in. Jag passar inte in, någonstans så I guess, drömmarna är min enda vänskap. Mitt hem. Mitt fängelse. Min grav och mitt liv. Puss.

Bright Eyes - Lua

Den där vintern för några år sedan, något år sedan när alla spårvagnar gick baklänges och alla trafikljus blinkade gult och männen med portföljer balanserade på trottoarkanterna och cigaretterna brann ut orörda i askfaten, lutande ut över fransk balkong i förorten, visslande på fåglars sång, räknande pensionärer, suktande, pustande, efter vägen därifrån; with no direction home; en strand i Afrika, en tågstation i Bombay; ta mig någonstans där ingen vet vem jag är och ingen vet hur ful jag är, hur ful jag är när löven fallit ner!

The Clientele - Saturday

Jag vet inte om det är världens bästa låt eller nåt och jag har slutat bry mig om sånt, men ibland, vissa kvällar; med tekoppen som enda värme, en bok av Strindberg, några fotografier av Lartigue; är det som att himmlen faller ner och på havet guppar alla stjärnor som fiskar simmandes upp och ner och på bryggan sitter alkisarna och spelar bara en låt, hela natten igenom, en låt på repeat.. this one.

Leonard Cohen - Famous blue raincoat

Ta mig till platsen där vuxna män gråter. Ta mig till Clinton street och när whiskeyn är slut och när alla vinflaskor är tomma och när bara hundarnas skall är det enda som fyller tystnaden, fackeltåg genom skogarna; så kommer det en vind som viskar, viskar; New york is cold but I like where I'm living, it's music at Clinton Street all thru' the evening.