Kevin Rowland, and da LiVe-shit!!

Ryan Adams i en liten lokal någonjävlaSTANS!.. och pah, ni ska höra orden, den kvällen. Det finns få live-spelningar som är så genuina. Som att sitta på första raden i ett trött och ledsamt Las Vegas och se en fet Elvis Presley krossa allt som kommer för nära honom.. krossa allt... och sjunga "I just can't help beliving'"...som att vara alldeles för ung för en grå och pryd publik i Manchester och se Kevin Rowland komma in med en arm i skyn och sjunga "THIS WAS MY PROTEST" och ha, för det finns live-spelningar som aldrig dör. Som Elliot Smith och "Memory Lane", som att fåglar dör, ever. Som att fåglar inte flyger 4-ever och sjunger sina låter bara för oss, en låt för varje vandrande människa, för varje ensam själ. Som att se Dylan 1964 i Phillharmonic Hall som Simon & Garfunkel sen skulle göra till sin, eller Nirvanas "The man who sold the world" på en rökig 'unplugged'-konsert. Ha, ha. That's the shit. SHIT. SHIT. SHit. Folk som talar om för mig att springa långsammare, eller inte springa alls, de försvinner i rökridåer och dimmor framför tavlorna som målades eller aldrig målades, som tänktes fram och spelade upp i lika rökiga källarlokaler som röken ur en skorsten. Och jag vände mig om till min kompis som var lika gammal som jag och lika mycket för ung som mig i ett Kevin Rowland-sällskap och jag skrek "Kevin tittade på mig", som om jag var precis det jävla barnet som alla andra trodde att jag var,, och jag skrek "maaan!!!", och Kevin Rowland var gammal och hade rynkor men var typ, fortfarande en av världens snyggaste person.. han var som filosofiläraren i gymnasiet som bara visste allt och inte ens kunde hålla koll på en enda tanke, inte kunde styra en enda blick. Och Kevin Rowland på "The Academy" i Manchester, som The Clientele på Pustervik när "Saturday" kom och "Rain" och ha,,,för vissa människor är The Clientele bäst...och alla som stod där, var med i en tyst överenskommelse och en hemlighet och en konspirationsteori och ett jävlaranamma att The Clientele var bäst för alla oss, och, ååhhh att alla andra inte fattade någonting,, bara inte fattade någonting.

Bästa live-spelningar, låtar, just nooow: (Som jag vet finns på mp3)
1. Ryan Adams - Memories of you (storlek på filen, 4563kb)
2. Elliot Smith - Memory lane (storlek på filen, 4135kb)
3. Elvis - Just can't help beliving (från skiva nummer två i 'Las Vegas'-boxen)