656. FOTOGRAFI

Jag älskar att skriva.
Hatar det.
Mitt liv kretsar kring
27 stycken bokstäver i ett alfabet
redan beprövat av alla andra
och i slutet kommer någon
alltid hit och skriver ner
en parenteser
på var sin sida
så att jag vet
mitt värde
och mitt värde av att betyda
något för mig själv
har gjort mig värdelös.

Jag sugs åt till
Datorskärmen
Bara där lever jag
Ensam i ett mörker
Så jag håller fast mig
Extra hårt
För om jag tappar taget
Vad händer sen?
Det här är det enda jag kan
Det enda jag någonsin
Kommer kunna
Och jag kan det inte
Men jag är för inkörd
Insnöad
Bortblåst
För att se att
Jag inte kan det
Det är inte så
Svart och vitt
Att man kan någonting
Eller inte
Ibland räcker det bara att
Lägga sig ner
Blunda
Och se stjärnorna tindra
Tydligare än någonsin
Förut
Det handlar nog om någon slags
Självbevarelsedrift
Om jag vaknar en dag
Och alla orden har
Dött
Vad ska jag göra då
Om inte med svärta i mitt hår
Balkar på händerna
Hammare och spik
Begrava varenda en
Tillsammans med mig
Eller återuppväcka dom
En för en
I alla fall försöka
Om jag en dag vaknar upp
Och vet
VET
Att jag är dålig
Och hur dålig jag är
Vart ska jag ta vägen?
Finns ingenstans att gå.
Som att springa hem
Men inte komma framåt
Jag får inte tillåta mig själv
Att ens läsa det jag skriver
För riskabelt
Mina fingrar skyddar
Jag i dunkelhetens tvivel
Som små barn
Gömmer sina händer
I drömmarna
Det här är mitt liv
Och jag har inget val
Jag måste fullfölja
Vardagen
Som om den var en kamp
Med för mycket liv
Och för mycket död
Om det bara hade funnits
Ett mellanting
Jag måste springa fortast
För att ramla hårdast
Och kunna skriva hur jag mår
Jag måste stirra i spegeln
På varje blåmärke och varje sår
Jag måste må kass
Och vara sönderslagen
För att skriva mina ord
Men jag har inget val
Jag får skylla mig själv
Det är mitt fel
Mitt brott
Nu får jag skona det

***

och kampen fortsätter
i drömmarna
vaknar tröttare
än när jag somnade
av utmattning
ligger jag kvar
och förstår inte vad som är dröm
och vad som är verklighet
i natt kom två barn fram till mig
killen var full och drack
rysk sprit
med pyttelite Tonic
flickan ropade på sin mamma
som stod på övervåningen
när vi satt i källaren:
mamma, vad hette den
franska poeten?
Hon svararade:
Lautremount!
Och sa: mitt namn är
Lautremount!
Och sen började en lång
Namndroppning av ryska
Författare
Så jag avbröt henne
För att avsluta den med att säga:
”Hej! Mitt namn är
Arthur Rimbaud”
Rätt så högt så att hennes
Mamma också skulle höra
Och jag vet inte om hon gjorde det
Men hon kom ner och jag tänkte
Nu kan vi snacka
Om litteratur
Men det enda hon gjorde
Var att gå fram till
Killen med spritflaskan
Och börja dricka sprit!

Och jag satt där
Ensam och bortkommen
Tänkte på ett ord
Jag inte fick tappa bort
Någonting med fotografi
Och jag tänkte så mycket
Så att ögonen snurrade
Och jag snurrade bort från platsen
Där jag satt
In i ett dunkelt mörker
Där allt dom sa blev ekon
Och klingade ut
Mot hjärnbalkarna
Det stora intet
Och jag såg dom bara på håll
Ordet jag tänkte på
Jag kommer ihåg det än
Jag tänkte jag måste tänka
Extra hårt
För jag sover ju
Egentligen
Och när man vaknar blir det en jävla smäll
Som ofta tar ifrån en allt man har
Vem kan veta att inte det man skriver
Är drömmar man redan drömt
Så jag tänkte om jag vaknar nu
Och kan skriva ner det här
Så kan jag somna om och drömma
Om fågelkvitter och dans
Men det gick inte
Ens att vakna och ju mer
Jag försökte
Desto hårdare blev min sömn
Desto verkligare blev min dröm
Så jag satt där
Och tänkte på ordet FOTOGRAFI

Och dikten:

Dårar blottar sig inför främlingen
Som ett sätt till överlevnad
Bredvid står alla dom snygga
Poserande som bara
Snygga människor

Jag vaknade av att jag
Satt där
Och dom tittade på mig
Som jag vore totalt
Utbränd
Nästan dödsförklarad
Och det enda jag visste
Var att ordet hade försvunnit
Ut ur hjärnan åt ett håll
Jag inte hade sett
Men troligen bakåt
Och där fanns bara en
Kal vägg
Så jag sa
Hej då till alla som kände mig
Sa jag kan lika gärna dö
Som den gamle mannen och hans stora fisk
Jag kan dö som en gammal man
Men ändå så pass ung
Ordet försvann
För ordet försvann

Och så vaknade jag
I samma stämning
Och jag tänkte på ordet i några minuter
Kom på det!
Men kunde inte somna om
Sov jag ens?
Var det en dröm?
Eller var det verklighet?

***

Om i natt bara var
En ändlös landsväg
Skulle du ta min
Hand och börja gå?

Om regnet inte fallit
Så förtvivlat
Hade jag varit
Den jag var igår

Sitter här i ett novembermörker
Och tystnaden av ett
Höstregn bara
Anfaller utan att förklara krig

Månen brinner ut
Och stjärnorna faller
Det regnar hammare
Det regnar spik

***

Ett blinkande MSN-fönster
Lämnade hon kvar
Efter sig
Tindra hade skrivit
Vi fikar imon och allt blir bra
Alex hade skrivit
Möt mig vid centralen
Jag har med mig en blandskiva
Till dig
Om hon bara hade sett
Och förstått att någon
Älskade henne

Jag tar på mig den
Finaste mössan
Knäpper min nyaste jacka
Viker ihop allt som finns kvar
Till högar på golvet
Lätta att packa ner i bananlådor
När dom kommer och tar med sig
Hem vad som finns kvar

Jag ska dö
Och jag vet om det
Kommer aldrig komma hit igen
Stänger dörren tyst
Trycker på hissknappen
Och vänder mig om
En sista gång
Hej då
Hej då

Det var inte ditt fel

Spårvagnen kommer
Och åker ännu ett varv
Kommer tillbaka
Med samma människor
Ombytta till olika kläder
Tror dom inte att jag fattar
Att det är samma
Folk som förut

Alla är glada
Som om dom inte vet
Också dom ska dö
Men dom förtränger det
Och jag säger
Vi dör en gång
Och det gäller även er
Men dom stirrar på mig
Som om jag vore en fiende
Och kryper ihop
Till en grupp av vända ryggar
Som om jag kom från en planet
Och ville slåss
Vi ska alla en gång dö
Och det är knappast någon
Hemlighet

Och jag sitter med ryggen
Lutad mot Hagabion
Ser människor i klungor
Passera förbi
Hej, där går DJ’n på Sticky Fingers
Och han verkar titta på mig
Som om han undrar hur jag mår
Jag tänker på alla Sticky Fingers
Och vansinniga låtönskningar
Kärlek utan melodi
Som aldrig skulle gå hem
Kan jag hålla med honom om
I nyktert tillstånd
Men DÅ
När man står där
Och If you see her, say hello
Är världens bästa låt
Är det inte så jävla lätt
Att bara slå ut med armarna
Och säga
OKAY JAG HAR FEL
OCH DU HAR RÄTT
Och jag tittar på honom
När han tittar på mig
Rökande min sista cigarett
Och jag tänker att rollerna är
Ombytta nu
Men ändå inte
Alls annorlunda från förut

Och du sa att livets mening
Är att vara lycklig
Och då är jag
meningslös
Så förlåt mig
Jag har bara aldrig
Förstått betydelsen av att
Skratta bara för sakens skull
Insett det komiska
I era skämt för
Bellman var alltid jag
Och den feta grisen
Var alla dom
Som skämtade i tredje person
Om sig själva på
Första parkett
Ni vet ju lika bra som mig
Att vi satt utanför
Och lyssnade
När ridån föll ner
En sista gång
Ställde vi oss upp och applåderade
Bara för att vara med
Och låtsas sitta hand i hand
Med tjejen i hög klack
Som säkert var tjugo år äldre
Än oss
Men ändå en
Tiopoängare
Helt klart
Kanske nio och en halv
Men ändå

Men du är väl lycklig
För du tror du är lycklig
Och det är det du är lycklig för

Skratta, le
Gör ett smile-tecken

Konstigt hur man kan
Döda andra människor
Med bara hur man uttalar ord
Hon sa jag älskar dig
På rätt sätt
Så att jag trodde det
Sen blev allting bara fel
Skiljelinjen mellan
Fiender och medmänniskor
Är en DIALEKT
Men alla dör vi
I tystnaden

Vem är det som väcker
Monstret i mig
Gör mig vild
Det är som att någon då och då
Trycker på en knapp
Och jag kan känna det
Komma strömmande
Från topp till tå
Venerna
Ådrorna fylls
Fingrarna domnar
Hjärtat pumpar hårt
Och allting verkar oklart

Kastar tärning för framtiden
Men min tärning är rund
Jag kastar den ändå
Och den faller ihop
Till en platt pannkaka
Och det blir uppenbart
Min framtid är
Att dö eller döda
Och jag tänker ut
Helt nya
Unika
Spektakulära
Sätt
Att döda eller bli dödad
På

Ensamheten på ett tåg
Sent på natten
Och man försöker titta ut
Se någonting
Men allt man ser är sitt eget
Ansikte reflekteras i glaset
Och man kan inte låta bli
Att titta på
Dom två ögonen
Som vill därifrån
Men fångas i flykten
Och uppgivenheten i blicken
Som om den redan vet

Stanken av galla
Stanken av galla

Släpp ut mig
Där människor är
Som du och jag
Där kan vi dansa
Högt över varje golv