Havanna - 2004.12.14

[Ever since I was 8 or 9 I've been standing on the shoreline]

Saturday, September 17, 2005

651. 8 år

Tom men fylld av kaffe
Jag klarar nog
Några steg till
Ge mig en cigarett
Så kan jag dra
In röken
I lungorna
Och låta mättnaden
Vara kvar
Ge mig tuggummi
Så är jag mätt
Några dagar till

Jag är ett mycket litet barn
Som fått reda på att
Kärlek finns
Några år för tidigt
Det hade varit mycket enklare
Att inte veta
Och bara tro
Att det är precis så
Som det ser ut på film

Men
Har du sett någon diska
I en romantisk komedi?

Nej

Jag är ett mycket litet barn
Som lärde mig att
Ett plus ett var två
Innan jag förstod vad det innebar
Så känns det nu

Jag är ett mycket litet barn
Som lärde mig mitt namn
Innan jag ens kunde
Uttala det
Och överallt hör jag det
I vindarna men jag kan inte
Ens säga vem jag är
Till dom som undrar
Vart jag är
Pratar jag om mig själv
Som någon annan
Beskriver mitt utseende
Med gester
Och pekfingrar
Om vart jag gick
Och vad jag såg
Ingenting
Det fanns ingenting
Att se

Jag är ett mycket litet barn
Som hittade några ord
Lärde mig stava
Innan det ens fanns
Papper att skriva på

Så känns det nu
Jag måste bära allting inom mig
Med rädslan för att tappa det

Och om jag ramlar nu
Om jag halkar nu
Så dör jag
För jag har lärt mig gå
Jag har ben som rör sig
Men inga armar att ramla på
Ingen famn att luta emot
Ingenting som tar emot
Och hindrar fallet
Ingenting som lindrar
Det faktum att jag fortfarande
Bara är
8 år
Men känner mig
Betydligt yngre
ändå

0 Comments:

Post a Comment

<< Home

Bloggtoppen.se BlogRankers.com