Havanna - 2004.12.14

[Ever since I was 8 or 9 I've been standing on the shoreline]

Thursday, October 13, 2005

Vykortet

Jag maste skicka vykort till alla som jag kanner
for att visa att jag overlevde
bomberna jag fick i fodelsedagspresent
som ett skamt
mitt hjarta svider
men det loser sig
med medel som frater
ska jag foroka mig
pa vykortet ska jag skriva
att allt ar bra
och att jag saknar dom
sa kanske dom skriver
detsamma
en dag
fran ett annat land
pa ett annat sprak
jag aldrig lart mig forsta
men det loser
som ett artigt hej da
och pa framsidan
kysser en liten flicka
en liten pojke
och om det bara hade varit sa enkelt
hade jag aldrig borjat ga
men det ar ingenting jag skriver ner
och jag later ett hjarta
malat
av en darrande hand
bli min version av sanningen
for hur jag kom hit
for att sakna dom
men anda inte hann
anda fram
for bomberna att explodera pa ratt ort
mot ratt folk
och ett bostadskvarter med barn
dog nog
men pa vykortet ar allt
lika fridfullt som forut

kyss mig
om du vill

snalla kyss mig

jag behover nagon som behover mig
sa mycket sa att hon inte kan klara sig utan mig
och da ska jag aka darifran
med en darrande hand
och ett vibrerande hjarta
skriver jag adressen hem
pa ett annat sprak
skickar
vykortet
rakt till begravningen

for det var sant

och jag vill veta om karlek finns

man maste doda allt
som ror sig
for att se vad som overlever
packar vaskorna
och gar

ge mig en bomb
nagoning
att bygga karlek
av
frihet med

med krut under lapparna
och en tunga
av dynamit
ska jag kyssa alla
som kysser mig

och lamna dom
som stannar kvar

for jag vill
veta om karlek
finns

radda mig

snalla
kyss mig

***

den vita sparven har suttit
likadant
i fyra dagar
putsar vingarna
ibland
annars ingenting

0 Comments:

Post a Comment

<< Home

Bloggtoppen.se BlogRankers.com