Havanna - 2004.12.14

[Ever since I was 8 or 9 I've been standing on the shoreline]

Sunday, April 30, 2006

1192. Kristallslott

Men även fula hundar, gamla hundar och snygga hundar, springer efter pinnarna man kastar.
Alla pinnar.
Det gör oss alla till jämlika, bara för att vi en gång dör, lika ensamma i ett kristallslott som mot väggen i en fabrik.
Lika ensamma, vilsna och förlorade.
Så är jag så trött, på filmerna där nördarna får sina prinsessor, som om det verkligen händer.
Någon gång har hänt.
Det handlar om pengar. Och skönhet.
Det handlar om bröllopspresenter och tårtor, klänningar och smink.

1 Comments:

At 12:39 PM, Anonymous Anonymous said...

Exakt. Och dum som man är fortsätter man att springa efter alla pinnar som kastas, fast man vet att det är lönlöst.
Ibland läser jag det du skriver och tänker att, aha, precis så är det ju.

En dikt om new york förresten på imemine.

 

Post a Comment

<< Home

Bloggtoppen.se BlogRankers.com