K-U-K

Vad glömde jag, förlåt? Kör bil, på kapp med verkligheten, bromsar in, svänger av, och kommer in på en bakgata. JAG HATAR MIG SJÄLV: så snälla, döda mig. Pratar med vänner i stan, om tider som flytt, och vad fan, jag säger att allt är KUK, och dom fattar inte mig. Jag är inte den, som var sån, precis. Så jag säger det en gång till. Vad fan, jag är ju inte den, som är den. Men vem fan är jag, och hakar upp mig, på ordet, K-U-K. Det enda ordet i världen, som kan beskriva vem jag är, utan att förklara ett piss. Jag är en kuk, och den kuken styr mig. Jag hatar den, och vill inte vara med, men är för svag, och feg, för att såga den itu, eller riva av den. Jag är en känslig jävel. Jag har ingenting att förlora, men lägger mig ner, och ber han jag möter, att lägga sig över mig, han som körde förbi, på vägen, i hundratusen knyck, och verkligheten med fönsterrutan nervevad, på en svarttaxi, hälsar den på mig, och spelar hög musik, vevar upp rutan, andas imma på fönstret, och skriver: KUK. Jag vet vem du är. Enarmade bandit, som bestal mig mina sista mynt, med en ensam apelsin. Fuck YOU! Jag hatar dig, din enarmade bandit, på båten hem, FUCK You. Vet jag ens längre vem jag är? Är inte det poängen. Jag har inget ansvar kvar i kroppen, jag har ingen plikt, och ingen behörigt, på främmande ord, i tystnad virrar jag runt. Nästan full, sänker en glasflaska gin, och slår flaskan omkull. KUK. Jag lägger mig ner, mitt jävla jag, låter kuken peka rakt upp, och ber han som står upp, att inte slå mig så hårt. Som om jag redan förlorat. Fuck YOU! Och verkligheten, med ditt bevekliga, jävla, leende!! Med ditt sätt att vicka på stjärten, som om jag inte förstår, att även du kan ligga naken ibland. Med, din, KUK, pekande rakt upp. Eller fitta, dela, på tu man hand. Att kukar, och fittor är det enda vi är. Det är allt jag vet. Och fittor tar kukar rakt av, hand i hand, vandrar dom genom stan. Som objekt, redo att anfalla, alla KUKAR; på håll, som står slaka och avvaktande att se, hur ska det gå, hur ska det gå, men ikväll är det min tur och jag tar min KUK och anfaller. Sen anfaller alla mig, och begrav mig, där den första tussilagon slår ut.