532. Flyget till Paris

Du lutade dig fram, och frågade:
Är det här flyget till Paris?
Jag ryggade tillbaka, lite blygt,
och sa,
nej det står på gate 2,
och du frågade,
VART DÅ?
Jag ryggade tillbaka, lite blygt,
och sa, gate 2 kan vara svår att nå,
men om du vill så kan jag följa dig dit.
Du visslade, vinjettmusik till ett program,
jag älskade hon med alla blommorna,
hon spelade en roll som jag kunde förstå.
Och du sa, HEJ DÅ, HEJ DÅ,
och jag sa,
när flyget lyfter ska jag titta på.

Om jag ändå hade följt med.
Om jag bara hade frågat, henne,
hur hon mår.

Eller fått hennes mobilnummer,
så kunde jag skickat såna där,
oskyldiga SMS:
"Hur är vädret i Paris,
och vem kysste Elin,
bakom ryggen,
på Louise?"

***

Du lutade dig fram och sa,
ska det vara så?
Jag ryggade tillbaka, lite blygt,
och sa, mitt sår har aldrig riktigt läkt.
Från tiden, då det alltid var vi två.