Havanna - 2004.12.14

[Ever since I was 8 or 9 I've been standing on the shoreline]

Tuesday, November 29, 2005

Mao Zedong

Tidningarna snackar
skit idag

dom snackar alla om dig och mig

en liten unge stirrar in i kameran
som om det betyder nagonting
for ett foto pa snyggast.com och
jag vill saga till honom att varlden
inte alls ar rund och lara honom
att inte forsta men bara kasta sig
huvudlost ner for sakerna man
drommer om sa lutar cigarett-
paketet mot en kopp full av te
och lutar jag mig min tyngd mot
en stol utan skinn och ber om
att fa vara kvar;

jag hor inte hemma dar
har
har
har

sa plockade vi gras
vid vagens kant
och jag fyllde fickorna
med servetter for
att hitta vagen hem
och varfor kollar man
pa hogtalarna nar
man lyssnar pa musik
eller ar det bara jag
for man ser bara det man
inte hor och forstar
bara det man ser

forstar bara det man inte ser
och hor bara det
man inte forstar
och allt blir sa uppenbart
nar laten tar slut

ta aldrig slut
TA ALDRIG SLUT

alla ar sa langt borta
och jag vill inte komma
hem for jag har bara
forstatt dom som
sager hej da
till mig och
kom hit vi kan
ata pepparkakor
och dricka glogg
som vintern da
snogubbarna log
och du putte
ner den storsta
stenen fran kullen
till ett hal i
isen och nagra
fiskar pa en
krok

sa haver jag
mig over stangslet

tittar pa alla
som aker forbi
i bilar som
putsats rena i
hundra ar och
kleta in mig
dar som en
hand av lera
for jag vill aldrig
bli som dom

sa handlar
vykorten alltid
om hur bra vi
har det aven
om tva trasiga
sjalar pryder
framsidan sa
dricker vi ol
ikvall igen
och kallar det
for valbehag

varfor
skulle nagon
vilja prata med
en san som mig

vi sitter pa tva
olika planeter
och tittar ner
pa dom som
aldrig klarade
av att klattra
sa har hogt upp

och varfor bli
med barn nar
man kan gora
motsatsen sa
klattrar jag upp
bara for att
klattra ner igen

och AH
och AH

for bara
nedanfor bergets
topp kan man
se hur liten man
ar sa vinklar
jag spegeln till
att skymma
mina sar i skuggorna
och vem vet
vart mina ord tar
vagen allt om
jag dor imon
sa jag fyller
koppen med te
och varmer mina
fingertoppar dar
i och kanske
overlever jag
den har natten
ocksa

vem vet
och
vemfanbryrsig
som ett
nickname pa
SKUNK och smeta
in min kuk
med dynamit
for jag vill aldrig
bli som dom

klattrar vi
langst upp
bara for utsikten
som sparvens
ungar alltid
lar sig flyga
fran grenen utan
blad sa fyller
jag fickorna
fulla med
gamla karleksbrev
i varsta fall

och vagar du
alska mig

sa ska jag bli
mig sjalv

en dag

eller ska jag
latsas att
jag inte forstar
dig nar du snackar
om framtiden for
jag kommer alltid
vara en ensam
resenar med handen
full av taggiga
buskar vid vagens
kanst och det
ar nagonting jag
bar med mig som
dammiga fotografier
i en vaska
med sakerhetsnalar
och ett rostigt
las som jag
alltid avslutar
breven till
mina karesta med
ett
VI SES SNART

utan att jag menar
det och jag bryr
mig inte om
ifall dom saknar
mig jag kommer
aldrig ihag
deras namn

planerar dom fortfarande
sa sitter jag
intryckt i en
minibuss med
folk som inte ens
vet vad dom ar
och vi pratar om
ER for det ar
det enda vi har
gemensamt och vi
skrattar hela
natten lang och
blir basta kompisar
klockan 7 pa
morgonen

och vem behover
nagon som inte
behover

DIG

eller ska jag
salja mig som
en san dar
HEMMAKARL som
alla vill ha
men ingen egentligen
alskar

och vem behover
servetter att
torka tarar med
nar vi har
en flaska full
av vin

sa somnar jag
med en utsrackt arm
for blodet pa
kudden fran saren
som aldrig laker
och bara for att
jag stukar mina
rader rakt av
betyder det
inte att jag
tror att det ska
vara sa

halla
halla

sa vaknade upp idag
och lag kvar i sangen
i tva timmar for drommarna
som vakade mig
i natt
pratade alla samma sprak
och dagen 1980
nar Bjorn Borg vann mot
John McEnroe satt Nelson
Mandela pa Robben Island
och tittade pa

fastklistrad vid ett
tangentbord med
sondrig spaceknapp
och ar det inte jag
som ligger ar dar

ar det inte mig
ni tittar pa ar inte
allt mitt fel
och jag dor snart

lever allt pa finns
pa overtid sa
krossar jag timglaset
med en nektarin
och dricker upp
resterna som
apeslinjuice
och min irlandare
presenterade mig
for en ny grupp
manniskor och sa

HELLO, I LOVE THIS
MAN, HIS NAME IS
DEAN MORIARTY

och det var den
finaste jag
nagonsin hort

sa jag kallade honom
for Sal Paradise och
sa att vi alltid
skulle resa ihop
som brickor i
spelet vi aldrig
forstod men som
alltid verkade sa
uppenbart langt
borta pa hall och o-
tillgangligt pa
alla satt men
i horisonterna
kunde vi se folket
som skratta at oss

och det enda vi
kunde gora var
att halla med

sa vi vande
oss om

ni vet
den bilden pa
James Dean nar
han hoppar mellan
regnpolar pa en
ode gata med
handerna i fickorna
och ser ut som
om allting redan
gatt forlorat
for det ar nytt
spel och ibland
kanner jag mig
som det fotografiet
av James Dean nar
han hoppar mellan
regnpolar pa en
ode gata med
handerna i fickorna

ni vet

och jag ar sa
javla forlorad
ibland for jag
tanker pa stjarnorna
och dom ar alltid
lika langt ifran
och det blir
mitt hem idag
bara for det
och vad hade jag
sett om jag
hade krupit in
i SPEGELN och
vad hade jag sett
om jag hade
kunnat ga ivag
fran mig sjalv

en pojke i
sondriga klader
pa Eight Avenue

kanske varre anda

for jag foljer
med nasta stjarnfall
ner bara for
att hitta mina
svar kanna hur
det kanns och
se vad som finns
inuti drommarna
som aldrig branns
bara finns dar
och sager att
det ar dags att
vakna upp nu

och for varje
bro som brinner
bli an som flyter
under en grav
och lagg mig upp
och ner med armarna
i kors sa ska
jag tanda en cigarett
och tanka ut mina
sista ord

halla
halla

det ar dags att
vakna upp nu

och Jacob Riis
var kanske storst
for att han var
forst och en gang
tande han eld
pa ett rum nar
han skulle fyra
av en blixt
och man ser allt
det dar i
blickarna pa
hans fotografier

dom bara stirrar
som rovdjur
i burar utan
las sa klar jag
ut mig till en
pojke utan framtander
och ber
frisoren att klippa
mig till nagot
som passar mig bast

och sparra in mig
framfor spegeln
for jag vill se
hur det ser ut
nar drommar
vrangs ut och in

pa baksidan sa
har jag blundat
at dom som tittar
pa mig bara for
att blandas av
min spegelbild

ar tankarna som ar
svarast att bryta
loss dom som handlar
om oss och varfor
ar det sa for i
spegelglaset fattas
en liten bit och jag
brukar latsas att
det ar du

sa skulle jag vilja
skriva en egen bok
for alla ANDRA att
forsta att allt ar
inte mitt fel men
jag vet inte vad
den skulle handla
om och sakert sluta
som en vissen ros
vid en plundrad
grav och kanske
skulle den handla
om en guldfisk som
kastas upp pa
land och drunknar
nar den slapps
ner i vattnet igen

har bara hemlangtan
i min egen sang
och nar nagon knackar
pa dorren ar det
forsent och langa
skuggor fran traden
i allen och folket
som gar forbi
hand i hand

sa ring mig i natt
for jag har kanslan
av att aldrig vara dar

alskar jag bara dom
som inte vet
vad jag heter och
forstar bara dom
som inte kan uttala
mitt namn
rulla med tungan
andas in i tystnaden
vi kan latsas att
vi inte finns det
blir sa mycket
enklare sa

maste jag ga vilse
for att hitta vagen
hem var jag alltid
ett ensamt barn
for att jag aldrig
larde mig ta emot
andras karlek ar
det mig dom pratar
med eller ar det
pojken i spegeln
och ar jag bara
i vagen sa forlat
for att jag fanns

foddes Mao Zedong
i ett fattigt arbetarhem
och ar inte varje
revolt ett uppror
mot barndomen och
dom vuxna som sa
SA AR DET BARA
lag jag ensam
varje kvall nar
mamma & pappa
satt nere och tittade
pa TV och skrattade
ibland kommer jag
ihag VM-finalen
1990 nar Maradona
forsvann bara for
att jag fick sitta uppe
sent och langdhopps-
finalen 1991 nar
Mike Powell vann
och pappade forklarade
hur varlden fungerade
bara genom att
halla med och jag
horde hans hjarta
dunka och trodde
jag forstod

utnyttjar jag dom
som alskar mig mest
att alska mig anda mer
istallet for att ifragasatta
dom varfor
varfor
och blir kar i mig
sjalv genom deras ogon
maste man alska
sig sjalv forst for
att alska nagon annan
och jag behover
inte dina lappar i natt
inte ens ett knull
ar det karlek vid forsta
ogonblicket eller ar
allt bara en drom
som luft utan syre
och en ballong full
av luftgas
ditt kott i min mun
behover ingenting
nar man kan kopa
karlek pa burk utan
att fraga forst
sa gick jag pa myten
om mig sjalv bara
for att se hur ni
REAGERADE sa
gick jag pa myten om mig sjalv bara for att hitta vagen ut

dom slar mig
och klappar mig
bara for att fa mig
att jag maste
bli som dom

har jag sokt i skuggorna
efter en varld
som inte existerar

blir blodet pa
kudden mitt svar
sa jag ligger
kvar dar lange
nog att se en
annan sol ga
upp for en
ny dag och
imorgon kan
vi prata om
idag och jag
vill inte vara
med sa kom
hit och fanga mig
sparra in mig
extra hart
jag har en kansla
av att inte vara har

0 Comments:

Post a Comment

<< Home

Bloggtoppen.se BlogRankers.com