1071. Sommaren 2004: Dagsbrev, del 5 (Jag måste skriva)..

Sommaren 2004:

Jag har tappat allt.
Nu.
Jag har tappat allt och har ändå något att förlora,
kvar.
Jag kan tappa mer.
Jag kan tappa mig själv.
Jag måste skriva.
För att se ner.
Bland sakerna där jag står.
Någonstans.
Ligger mina förluster.
Och pekar vart jag ska.
Jag går inte efter.
Står stilla kvar i självförsvar.
Kom hit och älska mig.
Säg bara några vackra ord.
Jag behöver älskas,
som ett öppet sår.
Med blod i alla riktningar.
Direkt ur ådrorna.
Ge mig något att älska.
Eller lämna mig ensam kvar.
Jag måste älska någon.
För allt jag inte har.