1247. och dom där spegelbilderna...

Studenter vilsna och förbannade på sig själva mest på sig själva söker in psykologprogrammet tusen poäng för att kunna säga jag hatar dig jag hatar dig och verkligen mena det

på medicinpaketens baksida läser vi om våra liv som små ungars hopp om framtiden drömmar om att komma härifrån har någon målat en streckgubbe med tre armar och döpt den till Zlatan Ibrahimovic från då till nu är skillnaden att dom målade av barbar och sånt när vi idag målar av dom som var coola nog att säga ifrån stopp det räcker nu prata om sig själva i 3:e person som om det vore någonting på G och kanske kanske kanske fyller vi bara i det stora svarta hålet som folkhemmet borrat in i oss våra bleka kroppar undernärda magar svultna halsar och vidöppna näbbar när alla för en-politiken ställde spegelbilderna utanför till att hånas och pinas smutskastas och svärtas ner till att drunkna i ett hav av blod gul ketchup på rabattkuponger täckta endast av rökmolnens damm täckta av damm täckta av damm och så mycket frost att vi där kunde skriva I was here I was here som om det någonsin varit sant uppsköljda på land till att räkna dagarna som streck ristade i sand alldeles för nära havskanten så att vågorna sköljer över blåser bort och fyller igen dom som luckorna dom där luckorna i våra liv som vissa kallar för minnesluckor och andra kallar för kärleken förr eller senare och förr eller senare byter vi nappflaskan mot p-piller morsorna mot hororna bröstmjölken mot sprit för att passa in för att bevisa lika mycket för oss själva som för dom som stannar till säger jaja och går därifrån bevisa att vi växt upp att vi är äldre nu gamla nog att snacka om allt det där vi växte upp till som något vi inte längre känner igen

en streckgubbe till med jättelång kuk och får jag mvg nu

för mycket naket tycker dom påklädda när vi står barfota och räknar stjärnorna som faller ner och kanske önskar vi oss nya skor när alla andra springer bort bort fån oss så kisar vi så kisar vi och kanske önskar vi oss bara en stjärna som inte tindrar eller en stjärna som tindrar men aldrig aldrig någonsin kommer falla därifrån

hade lika gärna kunnat var du du du som vann en miljon var kung president och förbundskapten men det är ingenting vi skämtar om för att vi alla vet att såna skämt är inte roliga

och några tidningsutklipp från Big Brother-deltagares nya liv för så vill vi också bli vi vill bli älskade för ingenting hyllade för ingenting till att lämnas bakom någonting och inte ens förstå vad det är
jag säger så här jag säger som flugor vill ut ur husen söker sig brända barn till elden inte för att brännas igen men för att dom inte ser att på vägen ut på vägen därifrån är ett glasfönster som ingen ser så tittar vi på börja banta-program Rick Lake och Pimp my ride för att dölja det faktum just det faktum att för varje steg vi tar mot varje mål vi har lämnas drömmarna vi hade som barn bakbundna till att svälta ihjäl slockna och försvinna ut som avundsjuka bittra debattinlägg och en dagens ris till han som sket i att plocka upp den där bajskorven som att vi mår bättre nu vi mår inte bättre nu men vi har någonting att prata om för vi vet alla vem det är trots att vi aldrig sett honom

och dom där spegelbilderna som lämnades utanför ringen av vända ryggar står ensamma nu översvämmade av blod och drunknade i damm på radion sjunger en vattenkammad man om att livet är bra och jag kan inte sluta att hata honom för hur han säger det som om han visste som om han visste som om han någonsin varit där här eller någon annanstans där såna låtar bara tjänar till tomma blickar öppna käftar knäppta händer och lite krigsdans till slut så sitter jag här och river dagboksanteckningar från mina bleka skuldror för det blir aldrig vad man tänkt sig och vad man tänkt sig hamnar alltid i någon annans famn och yes pina mig håna mig och kasta mig över bord till dom där speglarna täckta av damm så kan spolas upp på land till en öde ö räkna dag efter dag efter dag efter dag skriva ner dom i sanden och kanske kanske få någonting att leva för