1267. Sökandet

Jag skriver ner mitt liv
med klyschor och sarkasmer följer
minnena från tiden då jag inte visste vart
jag vart var på väg mig som tanter och gubbar
följer nyheterna är rädslan för att hitta
fram till målet och sen bara stå där säga
vad var det så här och ringa folk som aldrig
svarar skicka SMS som aldrig komma fram och för varje
sekund av tystnad börja förstå allt mer
vem jag är en pojke med skoskav som aldrig
heller hade något att leva för annat än sökandet
efter just någonting att söka efter en
anledning till att plåstras om och någon att
gråta för