Havanna - 2004.12.14

[Ever since I was 8 or 9 I've been standing on the shoreline]

Wednesday, August 17, 2005

544. Rått kött

1. Jag älskar The Clientele. Jag lyssnade på en låt från den nya skivan och fick en smak av rått kött i munnen och trots att jag aldrig har smakat på rått kött så visste jag direkt att det var rått kött som låg i munnen.

2. Det finns en stund när ens hem, platsen man växte upp på, inte blir någonting annat än ett hemskt ställe, nästan som en borg, som man först måste snacka med väktarna och be om lov, för att tillåtas tillträde, och man går dit, ändå, bara av rena samvetskval. Mamma stod i köket och hon frågade hur jag mådde, ungefär som om hon förutsatte att jag mådde piss och jag hällde upp mitt te i koppen, stod med händerna tätt omslutna, tittade ner mot marken, drog den här historien och sa att den tiden är nu, det är bara tungt att inse, att aldrig någonsin igen, kommer man kunna stå lutad mot någon annans ben, aldrig igen, kommer man kunna ligga helt skyddad i någon annans famn.

3. Jag brukar gå runt på kaféer och snegla vilka som sitter med benen i kors. Jag önskar att alla människor skulle sitta med benen i kors, det skulle se så mäktigt ut.

1 Comments:

At 12:11 PM, Anonymous Anonymous said...

jag har inte ens tänkt tanken. nu kommer jag bli besatt av att titta på folks ben. ack, du har så rätt. tänk om..

tryggheten är för övrigt relativ. den kanske försvinner men det är då. och nu är tryggheten befintlig. var trygg i någons famn. tryggheten är NU. NJUT.

 

Post a Comment

<< Home

Bloggtoppen.se BlogRankers.com