Havanna - 2004.12.14

[Ever since I was 8 or 9 I've been standing on the shoreline]

Sunday, October 16, 2005

Det regnar spik

Affischer
med sma barn
skrattande
viks ut
och stalls ut
som lammkott
for vargarna
at folket som
inte har rad
med lappstiftet
vet bara hur man bits
deras leenden
finns inte langre
ligger begravda med
fotografierna
och anteckningarna
om att allting
skulle bli
mycket
battre
i framtiden

och tystnaden ar ocksa en rost
ett ljud
som kvaver allt det andra
bakom den sista vaggen
maste det finnas
nagonting

for dom som vann pa tur
har vinden aldrig vant
hjulet snurrar
at samma hall som forut

forortskids
med bibliska namn
gar fran horn till horn
tar flickors oskulder
stoppar dom
i sina bakfickor
som visitkort
pa besok
i en annan varld
ge mig en karta
sa ger jag er
mitt
visitkort
och
valkommen hem
jag ar borta
behover bara nagonting
att leta
reda pa

mitt liv ar ett pussel
i svart och vitt
hur ska nagon
nagonsin
forsta
att schackbradet
pa vaggen
bestar
av trianglar
och runda horn

jag ar ett torn
ni ar
en mur

det sitter en flicka
i fonstret
over avenyn
som vinkar
till folket som gar forbi
hon har suttit pa samma satt
i femton ar snart
hon kommer sakert sitta lika
lange i femton ar till
sen kommer jag
som riddaren till sin prinsessa
med en bukett
nyplockade blommor
och sager att
allt blir bra
vi bygger ett hus
i dikeskanten
och blir van
med
tiggarna

och pojken
pa andra sidan
gatan
star med glassar i sin hand
och forsoker salja nagra
egentligen vill han ata dom
det gar inte
han har inte rad
och jag star med pennan
i min hand
ett blankt papper
och kanner nastan likadant

har ni sett
hur Van Morrison
verkligen haver sig fram
och drar ut orden
anda ner fran
navelgropen
som om straken
var ett rakblad
i en tygmarknad
en silkestrad
i en porslinsaffar
och jag gick runt
i cirklar idag
och sjong
Joy Divisions
DISORDER
for mig sjalv

jag har vantat
pa en guide
att ta mig i min hand
kan den har
sensationen
ge mig kanslan
av att vara
en normal man

har aldrig kunnat
ge nagonting
till folket som
begart det

kryssa i blanketter
pa arbetsformedlingen
som ett
1, X, 2
for vem jag
kanske
ar
tror att jag
ska bli

hoppas
i alla fall

och en gang
fick jag 13 ratt
dom sa
du ska jobba i en bank
men nar jag kom dit
sa alla
du maste ha kommit fel
och jag tankte
pa den gangen
Newcastle kvitterade
pa overtid

har aldrig kunnat
kvava tystnaden
med ett skratt

saga
det ar ditt fel
till dom som verkligen behover det
forlata dom
som chansade
putsa skorna
at dom
som trampade snett
har aldrig sett mig sjalv
i spegelbilden
och kommit
over det

kan bara identifiera mig
med dom som aldrig blev nagonting

kan bara lasa om dom
som vann allt
men inte hade plats nog
en famn
over
att forvara det
pa

lyssnar bara pa faglarna
som sjunger falskt

ber bara boner
om att forfalska
allt det dar
som alla andra
tror ar sant
har aldrig vagat
halsa pa
lognaren
anda
jag sag honom pa stan i dag
och herre gud
vad snygg han var
stod med ena benet tryckt
mot en reklampelare
och holl en mobiltelefon
sa att det regnade
hammare
det regnar spik
och for nagra ogonblick
trodde jag pa honom
sen sag jag folket
skratta och
vrida sina
Gucci-glasogon ut och in

och kanske tror jag
fortfarande att
det ar sant

pratar bara
som om jag inte vet
men alla tror pa mig
vad hander
nar dom forstar
ar jag langt harifran
eller felparkerad
pa en annan frekvens
valjer jag val
att ta steget ut
i en feghetens
manifestation
och protest
mot alla dom som visste
vem
jag
var

bara pa vagen ner
mot avgrunden
i fallet
finns tystnaden
tomheten
och kanslan
av att inte behova betyda nagonting
men anda
komma undan pa det
ljuger alltid om mitt namn
for folket som vet vem jag ar
kortet pa passfotot
ar i svart och vitt
dom skulle sett hur jag rodnade

ta mig
sa tog dom mig
utan att fraga forst
jag sa
ta mig
en gang till
men dom tog mig
sa javla hart
pressade in mig i ett fack
pa en sparvagn mitt i stan
sa
idag ar idag
men imon ar en annan dag
sa jag blundade
och vaknade upp
i samma sang
som sa manga morgonar forut
men visste anda inte vart
jag var
for deras ord
klingade i huvudet
och jag har aldrig
riktigt kunnat
saga nej

nar jag var liten
blundade jag
och satt vid ett fonster
pa ett hoghus och tittade ut
det var mitt sjalvforsvar
att alltid
kunna ta steget ut
men nagon vackte mig
och fragade
vad gor du har
och ser ni inte det
aldrig var
det uppenbart
ens sa sjalvklart
att jag inte kunde
forklara min berattelse
utan forsvar
och sjalvforsvaret
var en punkt
dar alla forstod
att aven i sagor
med lyckliga slut
dor hjalten

efter
ett
tag

Newcastle kvitterade pa overtid
och jag
har varit
dar

vad skulle Matisse
ha sagt
till Rembrandt
mellan skotthalen
i Dover Calais
hackar duvorna
och vad
skulle Gothe ha sagt
till TS Eliot
pa stranderna i
Normandie
ett skott i huvudet
det ar over sen
tro aldrig pa folket
som sager
att segraren ar bast
ingenting
ar sa enkelt som det
ser ut
tro aldrig pa leendet
i en staty
jag har skrattat lange nog
men bara i tarar
och spar av blod
undrar nagon hur jag mar

det hanger lyckorus
over varje horisont
jag lever dar
men dor pa vagen
hem
fran fantasin
pa vagen bort
till vardagen
finns affischer
pa nakna man
som spanner sig
reklamfilmer pa basta
sandningstid
om hur man gor
barn med
vita tander
och vagen ar kantad
av lik

varfor springer ni
som om ni visste

ni vet val
om man bara fragar
pa ratt satt
i hog volym
som om man forvantade sig
ett svar
att allt ar bara
en enda lang
maskerad
dar vi forsoker dolja
vilka vi ar
genom att forstora det
och skamta bort det
som ironi
parodi
och satir

aven clownar
maste sta nakna
framfor spegeln ibland

jag lyssnar pa
London calling
med
The Clash

jag har det bra

som jag
har haft larare
i varje arskurs
sagt
du maste skarpa dig
knark ar inte bra
och super du
sa dor du
men jag fick bara
kanslan av att dom inte forstod
vad livet gick ut pa
vad vi gor har
ar Allen Ginsberg
en mycket battre larare
an alla dom som fornekade
befrielsen
som ett
arbete gor dig fri
dom kunde
lika
garna
fornekat forintelsen
nar dom anda holl pa

dom som fornekade
drommarna
vi alla bar pa
som en
IG-uppsats
i svenska B
for anglar finns inte
och karlek
stavas inte sa
jag skrev att
sex ar knark
och dom
skrattade inte ens

log inte ens
men halsade
pa mina foraldrar
i korridorerna
och sa att
jag var OKAY
som om dom menade det

jag tror att Burroughs ar en battre
larare
an dom som fornekar
otillatna substanser
for en verklighetsflykt
vem har
nagonsin tillatit oss
verkligheten
och vem forsoker halla oss kvar
om inte han
som star med pekpinnen
och sager att han vet
hur allting ar
samtidigt predikar
att det var sa mycket battre
forut

det ar nagon som fodde oss hit
och vi vet inte ens vem det var
det ar var
forbannade
plikt
att fly harifran

i skolbockerna
var allting
sa dott

vi behover bara saker som
visar att vi lever

kanske inte lange till
men iallafall imon
och det ar
en metafor
ett satt
att ifragasatta dom
visa att vi finns
nar vi star
pa skolgarden i ring
och roker
var

forsta
cigarett

ett betyg kan
skrivas pa sa manga
satt
om man bara vander
allting
upp och ner
dom sa att
Strindberg
sog
och att
Bob Marley
bara sjong om knark
sa jag
sabbade allt
och skrev
karlek med
CK
bara for att kolla hur
dom reagerade

undrar vad dom
hade sagt
om

Garrincha
Ian Curtis
Arthur Rimbaud

(undrar vad dom
sager om mig)

for du
som sager att du vet
vad karlek ar
har du provat
att dricka
tva deciliter rent
och lyssna pa
Walk on the wild side
i ett morkt rum
med tinningen
mot kall betong
och gatans lyktors
sken
som
avbitna
stralar
genom
sondriga
persienner
och jag sager inte att det ar sa
men jag ar sa javla trott pa
att
alltid ha fel
sa jag kan skriva
att
1 + 1 ar lika med 2
i hela mitt liv

men
varfor
gora
det

nar jag vet
att anglar finns
och sparven i sin bur
har suttit pa
samma satt
i fem dagar nu

det maste betyda nagonting

med ena handen
besegrad
sankt
i sjalvforakt
till djupet av en
bakficka
och den andra
armen
utstrackt
mot tradens bruna lov
for om jag fangar
ett enda
vad ska dom saga sen

torterade sjalar
behover ocksa
blod

och vaskan packad
med stjarnstoff
sa flyger dom till stjarnorna
men 20 kg och inte mer
jag har en bomb
under naglarna
ni har stubinerna
i era
ogonbryn
jag ska peta ut ogonen
och saga med
teckensprak
genom bakfickan
att bara blinda man
ser
vad som verkligen hander
har ni hort Ray Charles
spela piano
sjunga
Georgia
on
my
mind

jag har min vaska
packad med grus

tro aldrig pa dom
som sager
att segern kommer snart
i har vantat lange nog
for dom ar nederlaget
bara ursakt till en hamnd
och i det sista kapitlet
ska jag
skriva
att

aven lognaren har ratt
ibland

och
Beautiful and dangerous
med Desmond Dekker
ar fortfarande
bland
det basta
jag
hort

1 Comments:

At 10:15 PM, Anonymous Anonymous said...

du skriver ju asbra. jag ska läsa mera mera mera.

 

Post a Comment

<< Home

Bloggtoppen.se BlogRankers.com