Havanna - 2004.12.14

[Ever since I was 8 or 9 I've been standing on the shoreline]

Monday, January 23, 2006

929. Topp-10 tonight

Topp-5 tonight, och Neil Young spelade en gång in ett helt album och döpte det till Tonight's the night och lade dit Roll another number for the road som en stenad amerikan tolkade med orden, om att leva sitt liven och skita i vilka som dör och tonight's the night det är konstigt hur Neil Young ibland kan ta över en hel värld, och allt man ser filtreras genom tonade glasögon och man kan höra hur han skriker I KNOW THAT SOME OF YOU DON'T UNDERSTAND framför spegeln med en blick som säger JAG VET NÅGOT SOM INTE NI VET, bakom tonade glasögon, bakom tonade glasögon;

1. Snooker (Kim Hartman)

Kärleken till någonting, kärleken till något meningslöst, är bara det, är bara det, kärleken till passion, är bara det passion, det som inte betyder någonting än kärleken i sig, är det kärlek att sitta i sex timmar, kanske åtta, tio, tolv, varje dag en hel helg, en hel vecka och lyssna på Kim Hartman, som dagarna för några år sedan när Göran Zachrisson satt ensam på Viasat och pepprade golfmetaforer om bläckfiskar och hamburgare i London och det var stunder där sporten blev något mer än en sport med vinnare och förlorare, blev passion, yes, blev en livsstil som var lika bejakande som att sitta med ett glas rött vin och en ombunden Hemingway, yes, och en gång för ett år sedan svarade Kim Hartman på en tittarfråga som undrade om det var sant att domaren fick 10 £ varje gång han putsade den vita bollen och Kim Hartman svarade; nej, det var ett skämt som jag drog och det är inte sant, och i bakgrunden vann Steve Davies mot en yngre man och jag tänkte att jag skulle sitta kvar på samma plats i hundra år och dö lika gammal, och lika ung, som när sista O'Sullivan-matchen sänds i repris, en gång till, en gång till, så ge oss något att leva för.

2. Artsandmusic.blogspot.com

Och yes, yes, det finns en blogg som står still i tiden och vinkar hallå till folket som kommer och ibland går därifrån, som står och vrider sig i samtiden och packar väskan full med skivor för en resa utan mål, som sitter och gör önskelistor som regndropparna föll över Camier och Mercier i Samuel Becketts Camier et Mercier och alla borde läsa den, och alla borde läsa Nietzsches blogg, och alla borde skratta och gråta ibland, och alla borde förstå att vad som finns bakom dom där orden är ingenting annat än en passion och kärlek för musik som är mycket större än vad som finns plats i nöjestidningarnas nöjesspalter och recensionerna om vem som gjorde rätt och vem som gjorde fel, så gå dit ibland och skriv ner dina döttrars och dina söners namn som forumsinlägg i Nu spisas-trådar på dagensskiva punkt com, do it, do it.

3. Mercury Rev - Desert's songs

När älvorna dansar och dunkelt ljus nästlar in varenda mänsklig varelse i en dimma och ett spindelnät som sjunger med i varje sång och det här är melankoli och en gång träffade jag en australiensare i Manchester och jag sa att jag diggade melankolisk musik och han bara skrattade och sa, maaaa, what do you mean? Och jag sa, lyssna på Desert's songs och sitt i din fåtölj och titta ut ur fönstret och tänk på alla dom som betytt någonting när du var ett litet barn, tänk på vad dom gör nu och inse att alla är för långt borta för att se, för att höra dig när du gråter, dom är borta nu, dom är borta och står med ryggarna vända när du inte kan somna och säger för dig själv I'M ALONE, I'M so ALONE, och du vill skrika det egentligen men tänker att grannarna mitt emot kanske vaknar och hör dig och undrar vem du är, så du säger det bara tyst och du tänker på barnen som du lekte med och fotbollsplanen som var hela världen och ingenting annat betydde någonting, men dom är borta nu, dom är borta nu, och du är kvar och du ligger i en säng och kan inte sova och plötsligt börjar någon sjunga en sång och du känner dig inte mindre ensam, inte mindre utlämnad, bara lite varmare och det är iallafall bättre än ingenting.

4. Neil Young - Roll another number for the road

And yeah, I'm lovin' it, ah, ah, ah, som när Leonard Cohen reser sig upp från sin gungstol och skriker ut Diamonds in the mine med vrede som dämnts upp under flera år av ballader och samförstånd och i en dröm tolkade jag den här låten en gång som tre låtrader på engelska och en månad i Thailand som hela tiden vibrerade mellan att inte veta eller vilja veta vart man kom ifrån och att vilja åka därifrån;

And I'm gonna drunkdrive back to my mum
If I make it it's fine
but I may not

5. Daniel Johnston

Och kärleken till Daniel Johnston började ungefär där kärleken till allt det andra tog slut, kärleken självföraktet tog vid och demonerna började spela ut sina roller och jag var 17 år men född igår när en skral röst, säkert den skralaste jag hört, ever, sjöng att TRUE LOVE WILL FIND YOU IN THE END och efter, tystnaden, och blev helt självklart att man kan bara sjunga om kärleken lika ärligt, och innerligt, så jävla innerligt, med den skrala rösten från Daniel Johnstons bröst, som att han var där, som att han visste för att han var där och kärleken är lika skral som Daniel Johnston när han flackar med bilden och ibland måste vi vara starka för att prata om hur svaga vi är och ibland när jag väntar på bussen, och så, undrar jag hur Daniel Johnston mår, idag, right now, om han sitter hemma och vill bort, om han har en flickvän och sånt.

6. Koffein & nikotin

Det finns en film också som heter Coffe & Cigarettes och ibland är det storyn om mitt liv, inte för att jag röker eller för att jag dricker kaffe men för att det är en möjlighet, som en väg ut, en väg här därifrån, som att stå med benen i kors och läsa Proust och säga SLÄPP UT MIG, SLÄPP UT MIG, det är ett nytt spel och jag VILL INTE VARA MED, för att det vackra är det destruktiva, och för att det destruktiva är livet i sig, är skönhet ingenting annat än att leva med livet i sitt bröst, och hjärtat hängande utanför, och i hörnet står Allen Ginsberg och Allen Ginsberg, Allen Ginsberg, tanigare än förut och säger beat, beat, beat, sen, BAH-BA-BAAAH - som festen med Hell's Angels när han trippade på LSD och sa BAH-BA-BAAAH tre timmar i sträck, yes, yes, yes.

7. Alister Grönkål

Och det är gatorna i GBG som spelar någon roll, ibland, som att sitta på King's head och ringa dit Wars och Teenage Caveman och leta efter en kille i en bokaffär med webbens bästa bokblogg och röka cigaretter, dricka öl och försöka få allting att hända på samma gång, världens bästa låtar-listor och Daniel Johnston, yes, yes, yes, snooker och Kim Hartman, maaan, kom igen och starta en blogg, kom igen och skriv texter, kom igen och skriv poesi igen, som tiden när "HAR DU SETT / HUR JÄVLA LÄTT / ALLT SOM ÄR FRUSET / SLIPPER UNDAN LJUSET" kunde vara en sömnlös natt och morgonen efter, en kallfrusen kopp kaffe, och sockerbiten bredvid; på samma gång, alltid på samma gång.

7. Wars not make anyone great

Och, yes, yes, yes, för rastlösheten, och på väg bort med NO DIRECTION HOME, för att skriva i fanzines och skriva nöjeskrönikor och det finns alltid något fint med folk som skriver i fanzines och vill att hela världen ska förstå vad som händer, för deras skull, för deras skull, om band som är bäst i världen men ingen har hört och hur orättvist det är när skivkontrakt delas ut till dom som luktar gott, kom igen och förstå och kom igen och kom igen och kom igen, på första parkett för att se hur länge tåget går, kanske 4-ever, yes.

9. Kant

Kant är kanske den största filosofen och filosofen som mest personifierar uttrycket filosofi, som Einstein blev GENIET och fysiken fick Kant ihop en brokig skara idéer till att sträva att spränga sönder allt som ansågs sant, just där och just då, genom att sitta inne och titta ut, genom att aldrig lämna staden han kom från, som Einstein satt på sitt sovrum och tänkte ut hur hela rymden fungerade, genom att nästan förtränga att rymden fanns, genom att titta bort, åt ett annat håll, och kanske är det det som behövs, som när Moby sa att han aldrig lyssnar på musik när han spelar in musik, fast hundra gånger större, och tusen gånger coolare, eller hur, Eminem?!

10. Samuel Beckett - Mercier et Camier

Den här boken, jag vet inte, den här boken, det är som att höra regnet smattra mot fönsterkarmen och sätta på en Clientele-skiva, det är verkligen, som att sätta på den svartaste koppen kaffe och tända en cigg i verandan, bara för att det är en sån dag, bara för att det regnar idag, så jag läser Mercier et Camier och kurar ner mig i sängen och hoppas att det ska regna imon också och alla dagar efter det, så att jag kan ligga kvar utan dåligt samvete, vilken jävla bok, oh yes, oh BOY, vilken jävla bok!!

5 Comments:

At 12:57 PM, Blogger the lost feeling said...

<3 <3 <3

jävla alister, att hamna ovanför mej ;) men det är han värd!

HOW DOES IT FEEL??

 
At 1:25 PM, Blogger Alfredo Augusto said...

the lost: neäj!! båda är numero 7, det var det som var värsta grejen.. hihi.. fattaruu??

 
At 1:49 PM, Blogger the lost feeling said...

achhh...jag seeeeeer. nu ser jag! haha. tack! :) var du rädd att det skulle bli catfight mellan mej och alister ananrs eller? :p

 
At 2:06 PM, Blogger Unknown said...

Tack Cassius! Det värmde! Blir nästan lite rörd!:))) Du vet vad uppmuntran betyder!!!

 
At 4:54 PM, Blogger Alfredo Augusto said...

the lost feeling-maria: yes, jag blev typ, bah, döh-skraj.

niet: du är värd det som fan.. :) tack igen..

 

Post a Comment

<< Home

Bloggtoppen.se BlogRankers.com