1032. Spela piano

När flykten
blir verkligare än
verkligheten
vad gör man då ska
jag be mina barn att klippa
mig i en Barbie-
frisyr eller bara låta
dom vara jag brukar tänka
ibland
att jag står på
tågstationen att dom
ser mig
kanske dom ser mig kanske
men dom vet
inte vem jag är
och folk brukar säga att
dom känner mig ibland
ha
ha
ha
dom skulle hört mig spela piano
ha
ha
ha
du säger att du älskar mig ibland
och jag trycker
av mitt fingeravtryck
på olika ställen
för att hitta vägen härifrån
går alltid
genom dom mörka
allérna över bergen jag
besteg igår
du säger att du älskar mig ibland
och jag säger
bara
hur kan du
skulle
hört mig spela piano
men det kanske är därför
därför
du älskar mig och
I'm in love
with how you feel kommer du ihåg
hur vi älskade den
där Moldy Peaches-låten
när dom sjöng
på samma gång och skrattade ibland
det var Woody Allen som
sa massa smarta saker igen sen
sa alla konstiga barn
likadant men jag
har alltid lyssnat på tystnaden
och lyssna på
mig jag lyssnar på tystnaden
påminner om
popartisten när han lutar
sig över stativet
och berättar hur han mår

bara känslan av att
inte veta hur
man gör vad och
hur ska man älska någon
begraver mig
eller sätter mig på drift
så att jag
kan fötränga
närvaron
av min
egen ensamhet
hur ska man älska någon
hur ska
man bli bra på
sånt med varje klockslag
som bokmärke
mellan tankarna
på att dö
eller
inte dö doktorn sa en gång
du kommer
dö och vad ska man
svara på något sånt jag sa
okay och försökte le
som om jag
inte förstod men ändå höll med
han sa
du är en sån som
dör och sen delar
folk ut flyers på begravningen
till en annan begravning
på kyrkogården
mitt emot där
en annan pojke begravs en
pojke som var
mycket bättre än mig

biktar jag
mig i spegelbilden genom
att bara sitta där
och lyssna
på dom som pratar
i rummet bredvid dom verkar
veta hur
allt fungerar dom
måste bevisa allt dom
måste bevisa allt
och jag vet
det är inte
deras fel
det är inte ens fel
men kärleken bara
styr och styr och en
dag vaknar man upp
bara för att
fatta hur vilsen man är
och då
sitter doktorn på
sängkanten säger
Marenius Alfredo Carvantes
du skulle bara
veta hur snygg du är
han säger inte så
han är inte den typen
han sätter sig på
sängkanten
han sitter där
han sitter där
säger
Marenius Alfredo Carvantes
konstapelns son
du kommer dö
du kommer dö
och vad svarar man
på något
sådant uppenbart
så jag svarar
nej och sluter
ögonen