1110. Dean & Håkan!

Haha, wei.

Ni vet när Dean och Sal åker ner till Mexiko, i On the road, för den sista resan och allt är perfekt, dom röker gräs och träffar söta chics, men det är någonting som fattas, det är någonting mörkt där och himmelen är gjord av sten, det är något som fattas, och ränderna från den amerikanska flaggan syns inte i Deans blodsprängda ögon, haha, och, yes, det är så nu.

Allt är ju så bra här.

Men.

Och Dean-kopior smörjar in "The only people for me are the mad ones"-citat i sina frisyrer med tio ton vax och lite espresso, levi's-jeans och och Jack Daniels, men det är någonting som fattas.

Kärleken till Håkan Hellström, oh. Kan det inte bara räcka så? Varför måste man alltid vara något mer. Något större. Något bättre. Något mer vuxet. Och varför står inte sånt i telefonkatalogerna. Håkan Hellström är fin.

Ah, håller jag telefonkatalogen upp och ner och samlar nummer i huvudet från dom som aldrig kom längst upp. Vi ligger på botten av ån nu, vi ligger på botten av ån och tittar upp!