1345. Jag är Fritiof i Arkadien

Jag är yrsel
ketchup och
brustna vasar

dom är godståg
blod
och blombuketter

med stadig hand domderar jag villkoren för
rånarna förlamade
i bankvalven förlovade av guds kärlek dynamit och pengar

men en kompressor i handen domderar jag villkoren
med en saxofon i handen domderar jag villkoren

jag är dansbandet på Titanics däck sjungandes I wanna be
your dog till folket i livbåtarna letandes
med blicken letandes
som maskar efter pölar att svalka sig i
letandes efter någon
att knulla med

jag är negermuttor på tapeterna
dom är råttskitar längs golvlisten

jag är bombräd efter bombräd
dom är moralpanik med antikrigsplakat
skrikandes
gråtandes
fuck you
fuck you

jag är halvmånen hissad på full stång
ropandes på alla språk
gestikulerande
grimaserande
sminkad i regnbågens alla färger
bönandes på knän redan slitna ut och tynade bort
en arm förtvinad och en famn utvilad
kall och på avstånd avvaktande iakttagande
knäppta händer
i läckande handfat
bönandes som jesus till sin farsa
ta ner mig!
ta ner mig!
dit små barn leker med drakar och poeterna
vränger sina pennskaft ut och in
ta ner mig dit folket barfota dansar med fötterna
pekandes åt samma håll knäna midjan svingandes
med händerna hängandes fria silhuetterade
till havets diamantglitter vågorna och hökarna letandes efter
alla meningar jag strött ut
alla ord jag suddat bort
någonting att äta upp

sitter dom i väntan på Gordot
och regn mellan fingrarna
knäppandes
en sång som aldrig sjungits förut

jag är underskåp i högstadiekorridorerna allt som allt
någon som tas till nåder ibland av motvilja
ilska och avundsjuka dom är
överskåpen med nakna brudar på insidorna
läxorna utförda
pennorna vässade

jag är klassrummen med havsutsikt en svart tavla
med ekvationer som stackmoln över horisonten och båtarna
ständigt trillar bort över kanten guppandes
hissandes segel dom är pannkakorna
i matsalen och världsbilden som aldrig rymmer större frågor
än de som kan uttryckas
med plus minus och division

dom är garderoberna
skrivborden
och skrivmaskinen

jag är av satan utsänd till att förneka
även den minsta flickan
blodig
naken
och stirrad på en lift hem
till pappa och mamma igen

dom är av gud utsända till att
hata mig

jag är Fritiof i Arkadien dom är
krigsherrar i Albanien

jag är bläcket dränkandes blanka papper i
välbehag
rastlöshet och tidsfördriv till
att kalla det för
självförsvar
likt deklarationer av även de mest absurda
skatterna en skatt för varje
katt en katt för varje dröm en dröm
varje namn ni gav mig
ett namn för varje tånagel varje tånagel
bruten av och i regnet
spolandes bort och spolandes ner till kloakerna där
råttorna skiter som dom vill