1387. Hey kid ge mig din mobiltelefon

Det var en sån dag en sån dag som dagen när James Dean hukade sig för regnet i Manhattan det var en sån dag och det regnade inte ens jag tog på mig min rock och försvann in i tunnelbanans värld en sfär av misslyckade barn där dom bäst betalda är gatumusikanterna som flest skrattar åt på väggen hängde valaffischer och jag sa what the heck nu är det nog! nu är det nog! jag skiter i moderaterna jag skiter i piraterna jag skiter i socialdemokraterna det är ett spel som alla går på och sen står dom bredvid vallokalerna och frågar vad vi röstat på jag säger jag skulle rösta på varenda parti i världen som sa att politik var skit men dom översätter det till english och säger politik is the shit som om det betyder samma sak

så jävla hippa
så jävla hippa med portföljerna som ett hån
mot alla dödliga jag ska ringa Reinfeldt imon och fråga hur han mår nu när han blivit bäst på att ljuga bäst på att ljuga så att alla förstår precis hur förljuget det är och okay vi gick på det nej vi gick inte på det men du fick oss att tro att det kan inte bli sämre ändå så ljug och han ljög den lilla flickan blinkade och den lilla flugan flög jag föddes på en flygplats i Bangkok när stridsvagnarna tutade utanför dom sa det regnar nu och dom sa det regnar imon men om hundra år och hundra dagar kommer solen fram dom gav mig julklappar balsamerade som faraoner i pyramiderna jag öppnade dom och sa thank ya men vad är numret till dom röda baronerna en flygresa senare satte jag mig ner och försökte komma ihåg vad jag sett jag såg barn som dog och gamla som skrek när det borde vara precis tvärtom och statyer restes som kojor spikades i träden med för korta spikar där leker dom gamla nu där leker dom och ovanför flyger baronerna och väntar på att gamlingarna ska falla ner för inga barn finns längre kvar det finns barn men dom har vapen i sina händer vuxna med famnarna fulla av is och spädbarn med matrester mellan sina tänder jag sitter nedanför mot stammen och pustar ut säger how many roads must a man walk down before you call him a drag

med granater i min hand respekt och byggnader utan färg som lemmings-gubbar på en för liten skärm min bro ända upp till himmelen

med granater i min hand hey kid ge mig din mobiltelefon annars får du smäll kaffet kallt och tavlorna upphängda med hårband hjässan kal och huden insmord av sandstrand på främmande land en infödings ursinniga skrik hej kid jag har granater i min hand det var inte meningen att skrämmas så a practical joke you know jag har hört att sånt är inne nu och väckarklockan ringer musik spelas in för nya mobilsignaler varje morgon bär på sin hemlighet trär jag ryggsäcken över armarna och vandrar min promenad i gryningen fram och tillbaka till Nalen bänkar mig för den slutliga finalen dom står alla där uppställda på rad som tändstickor med kläder på Reinfeldt är där och jag säger hey kid om du ljuger igen och om du ljuger igen så är det okay för mig vi är alla brickor i ett spel som någon lagt ut för att se oss falla ut som käglor i en bowlinghall hey kid jag har tärningen ge mig din mobiltelefon ge mig ditt liv ge mig oskulden jag vill veta vad kärlek är

pam pam pam

tänder en cigg för friheten men beroende av nikotin till moralpanikens slutna celler ett galler för att sträcka handen ut mot fängelsegången och säga hey kid ge mig din mobiltelefon för jag vill veta att jag lever en spegelbild som fönstret i ett tåg jag tittar ut på gamlingarna som leker med barnens raketer dom räknar ner från 10 till 1 hejdar sig och säger FIRE ut bort härifrån för en resa till främmande planeter saying det som är sanning är sanning om saker som inte är sanna i sig men falskheten den gror som maskara på min bror han går ut och stänger dörren kommer in igen går till skolan kommer hem går till skolan kommer hem läser läxor ett plus ett plus ett plus ett och från såna tal och från såna tal strömmar någonting ut som på svarta tavlan döps till verklighet men mina tårar det är en dröm och några gamlingar glor ur skrattgroparnas mögel gror en asfaltsblomma fram och allt jag vet är inte sant men dom tror på min bror när han säger att jag svor på katedern för att komma därifrån okay ett plus ett plus ett plus blir tre now kids now kids är tid att le domedagen doldakameran klick klick knäpp händerna be