Tunnelseende
Men jämmrande, mitt jämmrande. Ni får gärna jämmra för mig. Jag är en fåraulv i spunnet socker. Jag är en grävling i kejsarens nya dräkt. Gråter mig till sömns, och vaknar med tårarna, fast i drömmarna, famnen tätt omsluten, och armarna ända runt, ryggen, med piskärr överallt. Sena nätter, lite sömn. Skrivna ord, mot drömmars lugn. Jag spelar ut allt jag ser, för att kunna befinna mig mitt i. Är det bra att leva så? Här, som jag lever nu. Jag älskar Emma. Men jag hatar henne. För att hon inte blev, mer kär i mig. För att jag inte blev, mer kär i hon. För hon inte kunde hålla mig kvar. Där jag bor. Eller bodde, redan på väg därifrån. Du ser hur det går. Ett tunnelseende, så tar jag mig under ån. Likt Tingstadstunneln, alltid full av trafik. Smiter ut i mittrefugen, och viftar efter lift. Har till och med kammat mig, tro inte att jag stinker sprit. Har tvättat kläderna, med ett bättre liv. Finns det, liv, som inte, lever, som i “On the road”. Eller är allt det andra, bara död? Min kopp med te, och en första klunk. Är dagens bästa stund, naken i min säng. Tittar fortfarande febrilt, men Emma kom och ta mig nu. Men Emma, lägg dig bredvid mig nu. Men Emma, ska jag hålla om dig här. Bla, bla, bla. Och MSN-fönster blinkar, utan svar. MSN-fönster stängs i förbannelsen. MSN! Jävla kuk. Behöver lite kärlek från fel håll, så Emma, på andra sidan gatan, lyft din blick, från gråsuggorna, och säg HEJ. Till mig. Behöver någon att skänka kärlek till. Men det finns inga såna, insamlingsgalor, för oss. Det finns inga bössor på stan, med pumpande hjärtan i. Jag pumpar blod. Och låter det färga mig. Och färga lakanen. Läser gamla SMS, låter blodet färga, nya SMS, skickat till människor, som inte ens vet vem jag är. Jag är en riddare, i glittrande paljetter. Jag är en svan, med stor medalj. Jag är en uggla, utan pincetter. Jag är en man, utan buketter. Jag är törnrosa när det vankas bal på slottet. Jag är en betjänt, utan servetter. Jag är par i damer i en pokermaskin, på färjan. Jag är plommonbär i en enarmad bandit. När det är storm på havet. Jag är spader dam i ett spel om hjärter. Jag är kärleken, för brända barn. Jag är tjuren i Bronx, för blyga brunetter. Och jag varit här, tids, länge nog. Jag är mopeden i ett MC-krig.
0 Comments:
Post a Comment
<< Home