Havanna - 2004.12.14

[Ever since I was 8 or 9 I've been standing on the shoreline]

Saturday, December 25, 2004

Spiritualized, igen...

Spiritualized: Broken heart. Jag vet inte vad jag ska säga. Den är så jävla vacker så jag vet inte vad jag ska säga och jag vill lägga mig i min säng och titta upp i taket och se hur allting bara försvinner och blunda ibland och bara vakna upp i rymden och sväva fram utan luft, utan att leva, utan att känna någonting. Med pirret i magen som när man var 10 år i simhallen och för stora badbyxor och Pedro Padrone "vad fan hoppa då" och man stoppar upp den jävla kön på femmans trampolin och visselpipan och "hej hoppa då?!!! jävla fegis..." och skrattet från skolans största killar och nedanför står skolans snyggaste tjejer i en grupp för sig och skolans snyggaste tjejer skrattar också, med händerna över munnen som för att dölja någonting och de tycker jag är konstig nu, och jag har väl ingenting kvar att leva för och fan vad pinsamt, och herre gud, och herre gud, och jag blundar väl och drömmer mig bort och blundar och springer och låtsas som att det inte finns, någonting, och jag blundar och några sjunger och jag är kär, och jag sjunger och det pirrar som fan och jag är tillbaka i min säng och ligger bara där och lyssnar på Spiritualized, och det är jul och alla andra skrattar och leker med sina paket. Och jag ligger med en stängd dörr, bakom en klottrad vägg och försöker att blunda och drömma mig bort och vara kär, för jag har inte fått en enda julklapp, inte ett enda snällt ord. Ingenting. Fucking ingenting.

0 Comments:

Post a Comment

<< Home

Bloggtoppen.se BlogRankers.com