Havanna - 2004.12.14

[Ever since I was 8 or 9 I've been standing on the shoreline]

Friday, July 29, 2005

449. Tvåtakt, tretakt.

Klistrad, blästrad, och insörad i ett bokslut. Där ligger jag.
Ha, för där ligger jag.
Mitt hjärta dunkar tvåtakt, tretakt. Några knarkar och lyssnar på klassisk musik.
Som om vägen tog slut, och där stod vi. Finns jag, eller finns, den klassiska musiken.
Dra in, dra in, lilla barn. Dra in, dra in.
Jag ser flaggorna vifta på halvstång.
Modemet blinkar på halvfart.
När är det min tur, att vända saker ut och in.
När är det min tur, att boka tvättider.
Ta hand om barn, säga till någon:
Jag älskar dig. Jag älskar dig.
Jag vill dränka sorgerna, i vin.
Istället, spelar jag Snooker 2005. (På Playstation.)
Som om tiden står still.
Och sen springer extra snabbt, igen.
Modemet blinkar på halvfart.
Med hjärtat dunkande i tvåtakt, tretakt.
Ta mig någonstans, där små barn leker,
och sanningar blir till.
Som spädbarn matas, med bröstmjölk,
ska jag stå i kö, för några droppar saliv.
Ta mig någonstans, där saker är som du och jag.

0 Comments:

Post a Comment

<< Home

Bloggtoppen.se BlogRankers.com