Havanna - 2004.12.14

[Ever since I was 8 or 9 I've been standing on the shoreline]

Saturday, December 10, 2005

Vietnam

Satt pa bussen fran Kina och laste att 120.000 manniskor dor varje ar i trafiken i Kina.

Shit. Shit. Shit.

Kommit till Vietnam nu, krossade gransen med en banan i ena handen och en coke i den andra och tva sondriga skor och det kandes helt sjukt. Bra. Sjukt. Bra. Traffade en amerikafodd viatnemes precis utanfor och vi tog taget tillsammans till Hanoi, sa 50 timmar efter jag lamnade Chengdu stannade taget i Hanoi och vi gick runt pa morgonen och drack kaffe och at frukost och drack farskpressad apelsinjuice och han visade mig vart hans familj levde och dog och jag alskade Hanoi, direkt och ya-ya-ya.

Han har kopt ett hus i Dali nu, och oppnat en restaurang och han tanker aldrig aka tillbaka till USA och det ar mycket sant har. En flykt fran verkligheten och ett sokande efter nagot nytt, nagot annat. Nagon som forstar, nagon som alskar med hander, av bomull och hatar med ett hjarta av stal.

Haha, what evvah.

Nar vi drack apelsinjuicen sa han, jag kommer ihag nar vi forst kakade (vilket var typ 14 timmar tidigare och vi at friterade nudlar och rostbiff) och killen som serverade fragade vart du kom ifran och du sa Sweden och sen, fragade, what about you? Where do you come from? Ungefar som att du inte hade nagon aning, och han pekade bara ner mot marken och sa local. Och yes, yes, yes, jag trodde du var, ah, mad.

Och jag brukar svara North Korea pa sana fragor. Och yes, yes. Yes.

I dag har jag tvattat for hand, alla klader, hangt upp dom pa stolar i rummet och checkat in pa det forsta singelrummet sa har langt, och det ar skont. Jag klippte naglarna i fred, rakade mig, och blinkade framfor spegeln. Ikvall ska vi se en aussie-guy spela musik i ett band, pa en klubb, precis bredvid opera-huset.

Blah.

Och kvallen i Chengdu nar banktjanstemannen bjod oss pa 5 flaskor chivas och vi satt dar, och jag satt bredvid en tjej, den sotaste lilla tjejen, oh, och killen med chivas fyllde min kopp hela tiden och vi borjade hitta pa historier om James fran Sydafrika, en boer, sa, vi sa att han var efter, att han hade failat grundskolan 4 ganger, att hans mamma hade tappat honom som barn, att han hade cyklat in i ett trad nar han var 4 ar och blivit medvetslos i tre manader, att vi skulle tycka synd om honom, och sa skalade alla runt bordet for James, och James bara satt dar och vi skrattade, och vi sa att alla vi var broder, 6 vasterlanningar, och dom sa att vi inte var lika ens, och vi sa att jag och Tom fran Australien hade samma mamma, och att jag och Connor och Jim och James hade samma farsa, och, och, och, jag satt med benen ihop och tarna pekande mot varandra och tittade ner mot marken, och det var sent, och varannan minut reste jag mig upp mot James och pekade pa tjejen som satt precis bakom mig, och sa, isn't she beautiful, och tittade pa henne och sa: she's the most beautiful girl in the world. Och sa sa varannan minut. I 20 minuter, och efter 20 minuter var det ett skamt, redan, och efter 21 minuter reste jag mig upp och sa, I'm so fucking drunk.

Och alla skrattade, och jag var for full for att ens fatta det.

Men hon var vacker och vi at mat pa nattmarknaden ihop. Och holl varandra i handen.

0 Comments:

Post a Comment

<< Home

Bloggtoppen.se BlogRankers.com