1407. en dagbok fylld av blanka blad

med cigarettpaketet på bibeln huden
fastklistrad i tapeten ryggen domnad och
blicken fäst på horisonten ett fönster
ut mot gården och vinflaskan tom
men förlåten tavlan skev men vid liv
lampan svulten och soffan fylld
av utrivna blad
vridna ryckta ur och tuggade isär
salivet rött av blod ett manus
om ett liv
med döden som enda vän en dröm
om att somna och aldrig vakna
upp igen väggarna lutandes
och mattan stinkande
av gamla matrester telefonen tyst
men påslagen med dörren
låst om dagen fastkedjad av orden
som inte vet vem jag är skriver
jag ner vad jag ser och ser endast
det jag skriver om spelar ut min
roll i framtiden som barnen
rullar snöbollar om vintern en halsduk
åtdragen snärjd och i vägen halsen
torr fingrar täckta av brännmärken
kläderna stinkandes svett håret
fett som margarin vykort på väggen
grådisigt åldrade av tidens tand minnena
hållandes mitt huvud i obalans en
saga läst utav Babar om en värld
där alla döda levde kvar som
apor och sköldpaddor låt mig åka
dit och rätta till min frisyr på
vägen hem en mamma med
sin son vid vägens kant här kommer
döden körandes i fel fil åt
motsatt håll skräckslagna hukar dom
och springer därifrån mina gevär stoppade
i vasarna putsade ansiktet sminkat
blommorna under kudden vissna ett lakan fläckat
av kroppsvätskor det här är mitt liv
det här är mitt liv en dagbok fylld
av blanka blad och aldrig har det varit
så uppenbart vem jag är som just
där ur aska uppkommen till att
tända eld och brinna ut till att tyna
bort och bli ihågkommen som ingenting
annat än en önskan om att
få åka härifrån