1513. mitt liv är ett krig mot lyckan

mitt liv är ett krig mot lyckan
tro inte att jag sitter här för att jag inte har någonting bättre för mig
eller för att jag inte vet
sanningen är den att jag vet alldeles väl vad livet går ut på
jag vet att lyckan är en skymf mot livet
ett sätt för människor att känna sig värdefulla
som gör deras liv lika värdelösa som soporna i Santiago

jag har slagits med lejon i Dar Es Salam
jag har druckit risvin med risbönderna i Guillin
jag har simmat den engelska kanalen

alla barnsoldater i Somalia vet mitt namn
alla hundarna i Riga vet mitt namn
kejsaren av Burma känner mig
sultanen i Brunei känner mig
pingvinerna på Antarktis känner mig

men det är ingenting jag skryter om

jag är en galen man
fast i min spegelbild till att skratta och håna han som står på andra sidan
och ser så belåten ut
ge mig dynamit
en påse full med krut
jag har skakat hand med Evita och älskat med Lolita
vänskapsband runt främmande handleder knyter jag som stubiner från stjärna till stjärna
ett stadigt tag om månens midja
se hur hela himmeln exploderar

fiskarna på Seychellerna lägger palmblad på vägen där jag går
hästarna i Eldslandet applåderar när dom ser mig
isbjörnarna på Grönland kramar jag som barnen kramar sina teddybjörnar

men det finns inga lycka i det där
det finns ingen lycka alls
kriget i spegeln är ett krig mot världen och i mitt krig mot världen måste jag ställa mig på världens sida för att inte helt och hållet falla ihop
som generalen i det sista slaget går ensam därifrån
jublar i sin ensamhet och skålar för sig själv

om jag dödar alla finns ingen kvar att begrava min kropp
men hur ska jag låta bli att döda utan att bli dödad själv av alla dom som tror sig veta vad lycka är

så blir väl ryktet som överlever döden
att jag skrev för att jag var full