År noll, dag tre.

Visst var det tomt, att vakna upp en morgon utan dig.
Och, vi hade kört ner förhållande för långt.
Sen orkade ingen av oss bära det mer.
Eller ville inte, men du grät.
I bilen, och jag sa det är bättre så.
Och höll med, samtidigt som jag försökte, gå igenom vad du sagt.
Ord, för ord.
Varför, så här.
Jag ville bara testa dig, testa, testa.
Därför, det jävla testet blev min död.
Jag ska aldrig vara så mot någon annan.
Jag ska aldrig ta något för givet.
Jag har slarvat bort din kärlek.
Du som älskade mig, så hårt.
Du älskade mig, verkligen.
Jag sabbade allt.

***

När man känner så här,
Nere, så här nere.
Så känns det plötsligt,
Som att all vacker musik,
Pratar direkt till en.
Och jag vill sjunga med.
För att visa tacksamhet.
Men går av, i en falsett.
Och några tomma ord,
Som verkligen betydde någonting.
Jag vill skrika,
Att hela världen är min.
Att du kan dra nu, du med ditt liv,
När jag sitter här, på ett staket,
Över taken, och låter molnen,
Snudda vid mig, så nätt och fint.
Som Antony & the Johnsons sjunger,
för mig.
Ikväll, bara för mig.

"We felt so differently then
So similar over the years
The way we laugh the way we experience pain
So many memories But theres nothing left to gain from remembering
Faces and worlds that no one else will ever know "
***


I was lying in my bed last night staring At a ceiling full of stars When it suddenly hit me I just have to let you know how I feel We live together in a photograph of time I look into your eyes And the seas open up to me I tell you I love you And I always will And I know that you can't tell me So I'm left to pick up The hints, the little symbols of your devotion I feel your fists And I know it's out of love And I feel the whip And I know it's out of love I feel your burning eyes burning holes Straight through my heart It's out of love I accept and I collect upon my body The memories of your devotion

***

Det var beat, ställt till sin yttersta spets. Det där med att varje morgon vakna upp i en korsning, och sen starta dagen med att välja riktning, och aldrig – aldrig – aldrig – stå still. Hon ville stå still där vi stod. Jag ville därifrån. Som Sal Paradise i "On the road", som "Dean Moriarty" på väg till Mexico. Jag ska resa i hela mitt liv, och dricka espresso så svart som det bara går. Dansa, dansa, dansa. Hela livet ligger framför mig, jag behöver bara ta ett enda steg.

***

Jag ska satsa stenhårt nu med att få klart min bok, och få ut den. Den ska heta "Anteckningar från en etta med fransk balkong" och avslutas med huvudstupa fall, över räcket, och ner i betongen. Sen ska alla jag älskat, och hatat, komma dig. Men jag ska inte längre vara där.

***

Som du i din skinande balklänning, och jag i mina trasiga skor. Gick vi till festerna, alltid lyckligast och vackrast. Dina ögon glittrade, som inga andra ögon kan. Min mun stank sprit redan innan vi kom. Du höll om mig och ledde mig, dit vi skulle gå. Jag tittade på dig, och viskade, hur söt du var.
I dag, jag har spelat många låtar. Och alla låtar har handlat om oss.

Candi Staton – Pain in my heart
Antony & the Johnsons – You are my sister
The Kinks – Days
Elvis – You were always on my mind
Tom Waits – San Diego Serenade
Elvis Costello – Almost blue
Moldy Peaches – Anyone else but you

***

Någon vände oss bara åt olika håll,
Och spärrade ögonen rakt fram,
Så att vi följde, bara, noggrant, det vi såg.
Jag tror gärna, och vill,
Tro, att det enda som skiljde oss, var det.
Varken mer eller mindre,
Men kvällen då våra blickar möttes,
Kommer att stanna hos mig än,
Förfölja mig, kanske hjälpa till,
Att begrava mig.
Och kvällen då du tog min hand,
Ledde den mot ditt bröst, så att,
Snart hela jag, låg, fäst, mot din famn,
Kommer att vara i mina drömmar,
Till dess.

***

Jackson 5 – I’ll be there for you

***

Förlåt att du älskade mig. Förlåt att jag älskade dig. Fan, förlåt. Jag ska lägga mig ner och dö för att jag hade någonting och tappade det. Jag kunde lagt det ner, som fan. Du slet det i stycken ur mina knutna nävar, blodiga nävar, bara för att slänga skiten i väg så att det helt och klart skulle spricka och sprängas. För det man är på väg att tappa, håller man ofta extra hårt.

***

den jävla svärtan över att ha sabbat allt. hon som var världens lyckligaste flicka också.. som kom hem och grät av lycka och sa att hon snackat med alla sina kompisar om hur lycklig hon var över att ha mig.. och bara skrattade.. vad hände sen.. vad blev kvar? hon grät över att jag var sjuk i huvudet och sabbade allt och sa "älskling, jag vill inte göra slut, men du tvingar mig att lämna dig".. och vad fan har jag gjort.. jag får nog bara en chans, jag vill inte ha en till.. för det gör bara så jävla ont i hjärtat: smärtan av att inte kunna förvalta den.. och jag vågar inte ens försöka.

***

År noll, dag tre.

***

Mail som skrevs men aldrig skickades:

Har bara svårt ändå att komma över.. att du älskade mig. Och att jag sabbade allt. Kanske var jag bara inte van. Du var den lyckliga tjejen som kom hem en gång, kastade dig i min famn, grät, och sa att du aldrig skulle släppa mig, att du hade gråtit likadant idag, bara för rädslan av att förlora mig, och en gång på bussen hem, när du insåg hur lycklig du var. Sen lossnade något, och jag kunde aldrig hålla emot. Kanske borde jag aldrig, ens, försökt. Det måste ha sett löjligt ut, löjligt att skåda på håll.

2. Kan inte sova, tänker på dig. Mm, jag kan vara din kompis, som håller om dig och kramar dig när du är ensam, som tröstar dig när du är olycklig, torkar tårar när du gråter, bara sitter tyst och lyssnar när du vill prata, skrattar och dansar i fyllan, kliar dig på ryggen när du ska somna. Och kokar kaffe på morgonen. Det blir aldrig vi två igen. C + E = borta. Du har ditt liv, och jag har mitt. Det är bra så, jag vill inte ha dig: men så fort du vänder dig om så kommer jag vara där för dig.

***

Borgarklassens diskreta larm.

***

Vi ska göra kollektivtrafiken 20 minuter sen, varje dag, så att folket får tid till att reflektera över sina liv.

***

Långvarig kärlek och trofasta löften är sagan om dom som aldrig kom loss.

***

Befallningar från yttre rymden gör att jag står kvar där jag står.

***

Var jag ett jävla svin? Vad gjorde jag?! FAN! Om jag bara inte hade varit SÅ sjuk, så jävla mentalt störd, hade vi varit tillsammans nu, och sen, hela vägen fram till altaret. Med rosor och ris, och soltorkade rosor som log. Du blev förälskad i den jag var, sen blev jag en annan. DU ÄLSKADE MIG!!!! Jag var din gyllefisk, jag var din, det skulle alltid vara vi. Vad hände sen?? Vad fan hände sen?? Om vi hade träffats nu, hade det blivit vi två. Om vi hade träffats igen, jag får aldrig en andra chans, vill inte ha den, kommer ställa mig där, och titta åt ett annat håll, tids nog, kanske spotta på dom som går förbi, och svära högt åt dom som stannar för att prata, kanske bara, om de så, ändå, fäller några rara ord. Du ger mig aldrig en andra chans. För sån är du. Med dina hemsydda kläder, och vänner från förr. Du älskade mig, jag älskade dig. Jag visste bara inte hur jag skulle göra. Fan. Allt är mitt fel! Jävla kuk.