Scott Walker - Seventh seal / Magic Numbers - Wheels on fire
Scott Walker - Seventh seal (tack Calleblodig, http://calleblodig.blogspot.com)
Fan, vi satt och drack öl framför TV:n och på TV:n rörde sig mörka skepnader över mörka landskap och plötsligt satt han bara där, mannen som spelade schack med döden. Och det måste vara en av de mest klassiska filmscener som spelats in, kanske som avslutningen i "Jim et Jules" också, kanske som när väskan trillar av bandet och en hund rusar fram i den där andra filmen som är rätt så bra trots att jag aldrig tyckt om han den där som gjorde den, kanske som när dom går i den där jävla tunneln i Tarkovskis "Stalker", som regnet av paddor i Magnolia, som stunden på isen i "Eternal sunshine of a spotless mind" och bilarna i bakgrunden, som misshandeln i Fight Club och den vilda Edvard Norton som slutat se och säger "jag kände för att förstöra något vackert", som pianoscenen i Casablanca med Bogart som sitter där full och förtvivlad, som ängeln som trillade ner från taket i Berlin. Och allt det där. Som ibland fick mig att ställa mig upp och skrika rakt ut att det här är fan liv, men vad som springer utanför fönstret har sällan spelat någon roll. Men den här texten ska handla om Scott Walker, you know. Han som gjorde Scott 2 och sen Scott 4, och döpte en låt till Bergmanfilmen om schacken och döden. Det kunde ha varit Spassky mot Fischer -72, men vem var döden och vem var han den andra. Fischer kan inte ha varit döden. Det var Fischer mot döden, 1972. Och Scott Walker skrev en låt och lade låten på Scott 4.
Den börjar som en latinamerikansk tangoballad, i öknen utanför Tijuana med hororna och spriten och maskarna i flaskorna, you know. Sen sjunger Scott Walker, och Scott Walker sjunger verkligen som att han var döden och hade på sig en sån där stor svart kappa och drog fram som vinden och som en häxa på sin påle. Han sjunger lite som Antony. En vibrerande tenor, som lika gärna kan vara ängeln i vitt som en djävulsdyrkare i svart.
Sen kommer körerna in, och kyrkklockan, och det är begravningstid i byn men mannen i kistan är inte riktigt död. Locket lyfts av, och Scott Walker springer ut, ställer sig bredvid sina närmaste vänner och alla dom som dödade honom, räcker ut armarna som en hök på G, och sen, näbben upp mot skyn, som liemannen i en förpestad del av stan, på G, på jakt, efter nya offer och smutsiga barn, och, sen, det här. Det där.
***
Fernando Pessoa var den första bloggaren.
***
Magic Numbers - Wheels on fire
Jag vill sitta på den soligaste kullen i världen nu och spreta med bleka tår bland blommorna och höra bin och getingar och grönt gräs luktar som grönt gräs ska, bäckarna porlar och sånt där. På ett café off Avenyn, med solen som värmer taken och någon gång klättrar vi upp och sätter hos där, det är bara en matter of time. Och skyltarna blinkar på håll och vi har flaket med öl med oss för den bar Berra med sig på sin rygg och Berra är stark och går på gym och tog 90 kg i bänkpress och när han skulle köra vidare på benpressen så tog han alla vikter och bad två flickor sätta sig på benpressmaskinen och sen drog han bort spärrer och tryckte upp och han klarade allt utan en min och flickorna log och flaket med öl är fortfarande sval sen badkaret med is på Stoffes bakgård och vi klättrar upp för en skolbyggnad för en brandstege och upp, upp, till himmelen. Sofia har plockat med sig en vit bandspelare och vi sätter på musiken på högsta volym så att folket där nere sneglar upp ibland och undrar vad som händer och ibland blir de rädda när det är för mycket punk och svordomar, men ibland ler de bara och vinkar tillbaka och jag kommer ihåg midsommaren i Grebbestad för massa år sedan när jag var liten och Joel och Jonte var med och vi klättrade upp på elskåpet i stan och spelade hög musik för folket som gick förbi och dansade hela natten och ibland så dansade folket med oss och när vi spelade Je t’aime började Jonte hångla och några andra hånglade bredvid. Det var fint att se, och jag hade flickvän och tänkte på henne då. För ibland sjunger folket som går förbi nedanför skolbyggnaden med och dansar några steg och vinkar tillbaka till oss och ler, ibland sjunger dom med och då spelar vi Wheels on fire en gång till och gör high fives och dricker några öl till och tänder en cigg och säger till varandra att den här sommaren i år, det kommer bli en lång sommar.
***
Men även Jesus onanerade.
***
Drack fem koppar te igår. Tittade ut genom fönstret, på han som klippte gräsmattan. Ingenting hände. När han hade klippt klart gräset åkte han därifrån och mötte några skolbarn på väg från skolan, på cykelvägen. Skolbarnen ställde sig bredvid cykelvägen och tittade, han som klippte gräsmattan åkte förbi, åkte vidare, och försvann.
***
Jag gör gropar i smörpaketet. Jag gör skidbackar av osten.
0 Comments:
Post a Comment
<< Home