Havanna - 2004.12.14

[Ever since I was 8 or 9 I've been standing on the shoreline]

Friday, August 26, 2005

571. En fotobok med 1000 bilder

Lite gin, klockan är 03:00, babe, jag älskar inte dig,
men vi kan låtsas att tiden inte finns.
En mobiltelefon ringer från andra sidan rummet, att bara höra den ringa ut, är verkligen
en frihet i sig.
Sätt på Nick Cave, och Tom Waits.
Låt mig falla ner mot sängen, död, som en Blind Willie McTell,
låt mig falla mot rännstenen med konfetti i mitt hår!
Pengar är som precis som oss, de ligger, men kan inte stå still.
Du sa, upp för mig, är ner.
En vattenpipa på bordet, blanda tobak med mint.
Jag ska blåsa den här jävla världen, till ännu en gränd.
Rummet, med röda gardiner, långt bort.
En fotobok med 1000 bilder, jag kan leva där.
Du sa, det är min farsas, men du kolla om du vill.
Jag kollade och du sa, det känns som att tiden står still.
Vi var på gator i Bangladesh, och på sidan 57 hade,
Boris Mikhailov från Ukraina skrivit,
"Look at me I look at the water,
it reminds of the basketplayer who says:
Everyone looks at me."
Jag kunde inte annat än att slå ihop boken,
resa mig upp, titta ut,
och känna likadant, känna som att tiden,
slutade gå, och snart är långt härifrån.
Fotograferna från Sydafrika, fotograferna,
från Argentina och Brasilien, har blod,
på sina händer, men när dom trycker avtryckaren,
står allting still, och folk tittar rakt in i bilderna,
som om det vore en spegelbild,
i Jacob Riis New York, tidigt 1900-tal.
Och på nästa sida,
leder några dussintal poliser,
in en ensam kille i en cell,
hög, knarkad, och full,
bara för att skratta åt hans frisyr.
Är det inte konstigt, när folk frågar,
vem det är vi lyssnar på, säger jag alltid,
hur han som sjunger, dog.
Utförligt, om ålder, och plats.
Som om livet, inte var mer värt.
I nya rum ser jag inte tapeterna,
men vad som hänger på,
i tavlor, gamla veck,
och spikhål, där tavlor hängt förut.
Som när jag somnar, vaknar upp,
tänker jag inte på hur länge jag sov,
utan, på vilka drömmar, som fortfarande,
finns inuti, mig.
Som om sömnen bara är en plats,
vi behöver besöka, då och då,
på grund av tristess, rastlöshet,
och brist på koffein!

1 Comments:

At 3:28 PM, Blogger Sign on the window said...

Briljant som vanligt.

 

Post a Comment

<< Home

Bloggtoppen.se BlogRankers.com