Havanna - 2004.12.14

[Ever since I was 8 or 9 I've been standing on the shoreline]

Saturday, October 29, 2005

Zelda & hahaha

1 dikt, 33 kapitel:

1.

Oversvammad av ord
tog jag mig upp till ytan
for att se vad som
aterstod

en bla himmel
som ett skrynkligt
skynke pa en gren
som nagon holl

var det Gud
eller var det jag

som en fiskdamm
kastade jag flotet
pa andra sidan och
hoppades att den storsta
fisken skulle nappa
och ge mig
tagbiljetten hem

den klara fargen
for tydlig for att
jag skulle ha ritat den

anglar for blyga
for att tala

stjarnor for avlagsna
for att na

en mane for klar
for att vara sann

i ytan en pojke
for uppenbar
for att leva

oversvammad av ord
sjonk jag ned
till att leta vrakdelar
av det som fanns

ett imperium
av forna dagar

ett solblekt
fotoalbum vid
ruinens brant

2.

Jag har brutit loften
som jag visste
inte holl


3.

Barn leker pa
lemlastade foraldrars
lik

i hornet star en
man och saljer
karlek pa menu

alla utom en
valjer flickan
fran Peru

och varje show
avslutas med flickor
studsande pa en trampolin

jag ser det fran
platsen dar
jag star

snart gar jag
harifran


4.

Det var forst nar jag forstod
att alla foraldrar har knullat
med varandra som jag borjade
kanna mig utanfor


5.

Som en spindelvav mellan
stjarnorna vaver jag min
drakt av rostfritt stal


6.

Kvallarna med Zelda
var bara en myt

en logn
en metafor

for en forsta karlek
och den stora varlden
utan vagar ut

jakten efter fienden
som vi hittat pa
for ratten att springa
hand i hand

som om det
betydde nagonting

en stor varld att
springa vilse i

men
jag
besegrade
aldrig
den
forsta
bossen

sa jag sitter kvar har an

laser
dina
karleksbrev
till
jag
kan
dom

utantill


7.

Jag foddes pa pendeltaget

mellan

det jag ville bli
och det vi akte forbi

i fonsterrutan
reflekterades mitt ansikte
mot allting utanfor
i rasande fart
som blicken drogs isar
rev stora hal i drommarna
jag sa slapp av mig har
men blev kvar

jag dromde om att bli
stor nog

men drommarna var alltid
storre anda

for mig att bara resa
mig upp

och stiga av


8.

Jag undrar alltid
vad finns under asfalten

en stangd dorr

och det var inte jag

kanske en annan varld

med samma Prag


9.

Lange trodde folket
pa motvind i tagen

till dom akte med

lika lange trodde jag
pa tyngdkraften

till jag insag att den
bara fungerade
pa vagen ner

jag tror pa anglar
bara for att jag inte
sett dom

att folket utan kon
tror pa Gud
ar lika logiskt som forut

dom ser bara livet som
vagen harifran

men vad hander om allting
bara tar slut

vem star och skrattar da
VEM STAR OCH SKRATTAR DA

hahaha
hahaha

deras tro bygger pa
att dom vet

min tro bygger pa
motsatsen

dom behover inte ens
ha vingar att flyga med

dom behover inte ens
folja med mig
pa vagen ner

jag sitter kvar har anda
plockar aska ur mitt har

dom trodde aldrig jag
kunde bli nagonting

tills jag brande upp
allt jag sag

framfor ogonen pa dom
som visste;

vet nu bara hur
fel dom har


10.

Fran ett klocktorn
i horisonten
ser jag att klockan
ar 5 minuter senare
an vad den var
vid samma tid igar

har faglarna slutat sjunga

eller har jag kommit narmare


11.

(Bara for att jag tror
pa anglar betyder det
inte att jag vill
knulla dom)


12.

Hur kan en bra dikt
gora nagon lycklig
om inte
fornedrad
forvirrad
och likgiltig
infor allt som
var sa javla
viktigt forut

som att lasa om sig
sjalv i tredje person
och veta att man inte
ar storre an ett enda
ord

odet ligger dar
och jag stryker
over meningar ibland
rycker ut blad
skrynklar isar
branner upp
som jag drar fingrarna
genom mitt har
och river tossar fran
tinningen

meningen med livet
ar att inte forsta
den

vi skulle bara gjort
affarer av det

souvenirer

och vykort pa en
ensam man i Babylons torn

adresserat till Golgata
som ett forlat
for att jag stod kvar

men du hade fel anda

hahaha


12.

Friheten ar en spegel
skor nog att sla sonder
med ett enda slag

som jag har en min
for varje skyltfonster
i stan

en grimas for varje
skyltdocka

en dans for varje
dold kamera

en van for varje
hej da

en drom for varje
tagperrong

ett namn pa varje
kladesplagg

en penna for varje
papper

en droppe blod
for varje punkt

men bara en sang
att ligga i
och somna som om
jag inte finns

dromma om statyerna
som ar mindre an mig

och vakna upp
lite storre an forut


13.

Varfor ar dom som
fragar hur jag mar
alltid dom som vet


14.

Runt radslan for att
inte bli nagonting
bygger jag mitt hem
pa klippkanten
i frigolit av vrakdelar
som flytit i land
for att se skeppen
segla in i stan
ett vindskydd med
en skylt som tak

"ta med mig nar
ni aker

jag har en kansla
av att inte vara har

anda"


15.

Med brandslackare som sjalvforsvar
tander jag eld pa allt jag ser

dodar dom som tittar pa
som jag spelat dod i varje
spegel bara for att vakna upp
och krossa spegelbilden

som jag lett at dom som ler
sa ska jag leva mitt liv
genom att forbruka det

ga fran tag till tag
med aska i mitt har


16.

Vagen till frihet ar aldrig
bredare an avstandet till dom
som sa att man aldrig skulle
bli nagonting

for liten
for fet
for ful

for att sla tillbaka

dar ljusar ar armvev
hanger stjarnorna som
discokulor sa dansa med
mig nar alla andra
aker pa semester

veva armarna motsols
till en annan planet
dar sex ar gratis
men anda vardefullt
kan vi ha 1000 barn
och 1000 djur

vagen till frihet ar
aldrig bredare an
avstandet till
stjarnorna

alltid smal nog att
spranga bort i en
small sa ge mig
bomber utan stubin
sa ska jag tanda dom
med tanderna

stegen upp till
himmelen ar aldrig
langre an avstandet
ner till an dar vi
begraver vara doda
nastan levande

an avstandet mellan
vara sar
alltid infekterade

an avstandet mellan
rubrikerna om vad
som hande igar och
trycksvartan begraver
allt i samma smorja
av melankolik sa att
man om man bara vander
sida tillrackligt snabbt
kan se journalistens
hanflin

an avstandet till frukterna
i traden vi aldrig nar

men alltid langre an
vad vi tror

sa kan vi skratta
nar ni faller ner

hahaha


15.

Sanningen fods
i lognarens sar


16.

Ar det inte markligt hur
vi vaknar av oss sjalva
alltid nagra minuter innan
vi vet att alarmklockan
gar pa

sa lever jag mitt liv

medveten om
att alarmklockan ringer
snart

redan pa vag med att
grava annu en grav


17.

Jag har tusen tavlor
i mitt huvud

jag har bara inte
malat dom an

och hur ska jag mala dom
om inte genom att spranga
mitt huvud i tusen bitar
och mala av det jag ser


18.

Nattens sista timmar
ger mig ro att skriva
och den ron maste jag
ta till vara pa

skydda
avlagsna

fran oron
for att forlora den


19.

Oversvammad av ord
strandsatt mitt i

utmattningen
trottheten
och apatin

inte ens arg
ursinnig
eller upprord

over alla tankar
som fortsatter fylla
hjarnan utan att jag
ber om det

vantar jag pa
vagorna att fora
mig till ett
annat land

dar duvorna spottar
hundarna bits
och katterna morrar

om jag bara
hade kunnat
kanna lite
ILSKA

allt hade varit
sa mycket enklare
da

nagonting som sager
nagonting om
vem
jag
ar

nagon som svar
nagon som svar

och allt det dar
och allt det dar


21.

Kartorna ar spegelvanda
vagnarna nya
men loket gammalt

pa TV sitter en
programledare
och snackar om
sina egna barn


22.

Igar skrev jag ingenting

och bakom det doljer sig
en livstid
ett tomrum som ar storre
an allt jag ser
och allt jag har sett
inuti mitt huvud

IGAR SKREV JAG INGENTING

jag hade kraften
jag hade blicken

men orden rann ut
som saliv
i sanden

OCH INTE BLOD

igar var en misslyckad dag
igar var en dod dag

angesten som orden orsakar
ar ingenting mot lidandet
som det innebar att se dom
springa bort

fly
ursinnigt
ivag

barande pa drommen om
vad jag skulle bli

som en trofe
en buckla

fran famn till famn
fran bojda ryggar till bojda ryggar
fran sondriga hander till sondriga hander

jag ska inte doda er
jag ska inte doda er

jag ville bara gora avtryck i spegelbilden
som en man som i alla fall forsokte
lata smartan spela ut sin roll

och varfor stirrar jag i varje spegel
som om jag aldrig statt dar forut

som om jag inte vet vagen ut

pa jakt efter nagot som beror
som jag alltid jagat dom som forstort

luftslotten jag byggde upp
for nara horisonterna
sandslotten jag byggde upp
for nara vagorna

som jag alltid jagat dom som jagat mig
jagat dom som forstar
jagat dom forsta bossarna
och vanskap genom en gemensam fiende
med kanslan av att kanske betyda nagonting
till kanslan av apati
ar kanske jag

nagonting att halla fast i

igar var en misslyckad dag
som en misslyckad dag i Ivan D's liv

och grenarna utan frukt
vantar pa vindarna att
hana dom till att brytas
av och falla ner

bygger jag ett sandslott till
i vantan pa vagorna att
ta mig harifran

sa doda mig
med splittrat spegelglas

varfor stirrar jag in i varje
spegelbild som om jag aldrig
statt dar forut

ar storre an gatan
om livets mening

men fortfarande med samma svar


23.

Vad heter jag
ska vi bli
kompisar


24.

Vad fanns innan
tystnaden

vad hander nar
vatten blir till
vin

som grillade kycklingar
pa ett spett
dor vi
redo att atas upp

av dom som redan
satt sig ner


25.

Sen sa hande ingenting

vi gick ut pa bryggan
och forlovade oss
du sa
ta min hand
sa tar jag din

och jag kvaver alltid
allt
jag haller i

i radsla for att tappa det

sa du sa
vi kan lika garna hoppa i

sjunka
under ytan
for att se vilka som kommer
for att radda oss
och vilka som bara stod dar

med armarna i kors

och julkorten vi aldrig fick
hanger pa andras kylskap nu

jag ser dom nar jag kommer hem
till folk ibland

och jag brukar stoppa ned dom
i fickor utan hal
rinner bara bara drommar ut

som brustna vingar
larde mig
att ga

ofrivilligt

brustna vingar
mellan fingrarna

och jag kvavde
sommarens forsta fjaril
bara genom att
saga
hur fin den var


26.

Tank att vara som alla andra
det verkar sa javla trakigt

vad gor dom nar solen gar ner
spelar familjespel

hahaha

en sked tabasco
i varje
hal

jag blir aldrig som dom
jag blir aldrig som dom


27.

Med fyrkantiga
stodhjul
forsokte jag komma forst
till skolbyggnaden

saga till froken hur
mycket jag hade
vaxt pa bredden

nar jag kom
var alla
redan
dar


28.

Sa vander jag tandaren
upp och ner
och branner ner allt jag ser

vart foddes min radsla
och forakt
for att bli forstadd och forsta

kanske
hos dom som sa att dom visste vem jag var
innan jag visste det sjalv

finns inte
jag fanns aldrig

ni kanner inte mig
allt ar bara fejk

fejk
fejk
fejk

och dom sag alltid
sa javla
nojda ut


29.

Jag alskar allt det aviga
allt det obegripliga
det ingen forstar

for dom enda gatorna for mig
ar dom jag ramlar pa
dom jag kastar mig ut
over overgangstallena pa
dom jag sicksackar fram
och ramlar pa varje trottoarkant

langs butiker pa alla sprak
och musik ut som vindpustar
ur brunnarna
dofterna fran matskjul pa gatan
och i hornet star en man och
saljer tidningar

gatulyktorna vajar som discokulor

folket sjunger med

fran affarsmannen i kostymer
till brudarna med fargat har
och stora frisyrer

ta mig

jag vinglar fram
snubblar
trasslar mig upp

och i mitten av gatan blinkar
ett trafikljus gult

and everyone goes "ahhhhh!"


30.

For vagen till
vardighet
ar inte storre
an ett
armvev
fran dom du alskar
till dom som
dog igar

varfor
maste
allting
betyda
nagonting

och tid ar alltid
pengar
for killarna
i
frack

men for mig
ar
det
precis
tvartom


31.

Vad hande med
dom som sa

att det var sa
javla latt
att paddla motstroms
uppfor an

dom flyter alla
forbi
nu

med doda fiskar

upp och ned

hahaha


32.

Bob Dylan sa mer
med sina bojda
ogonbryn
armar i kors
cigg
och andetag

an med sina ord


33.

Jag kanner mig
som Zelda

ibland

0 Comments:

Post a Comment

<< Home

Bloggtoppen.se BlogRankers.com