882. Christer Björkman

Kaffefläckar på pappret
som ska göra mig
fri ta mig bort
härifrån rädslan för att
inte komma tillbaka
mot rädslan av
att bli kvar och
mittemellan står jag
och håller för ögonen
motar slag och citerar
gamla testamentet för
den jag var finns inte
längre kvar ens som stycken
av kött pölar av blod
och skrapsår från nykläckta barn
nagelband inte ens
som nyckelristningar på
en nylackad röd
Ferrari inte ens
i spegelbilden där jag står
och tittar bort på
det som finns utanför

det känns som ett dött
lopp allt det här
allt jag gör

och alla bara dör

vi är rädda för var vi
kommer ifrån det är därför
vi sitter här

allt jag varit med
om och allt jag sett blir
som ett dött lopp med
den jag blev det jag
gjorde och framtiden

skaver jag mina
framtänder mot rödrutig
galon och hur
blev Christer Björkman den
värsta figuren ever
han som sköt ner
flygplan med ett hagelgevär

sen gick allting snett

och jag samlar upp
det som blir över med
två delar förakt och tre
delar hat
fyra delar sötwhiskey
och en
f.d. Carl Barat