Havanna - 2004.12.14

[Ever since I was 8 or 9 I've been standing on the shoreline]

Tuesday, January 24, 2006

943. 06:13

Jag kan gråta för sånt, jag har gråtit i många dagar nu.
Det kanske är något fel på mig.

Som att höra Conor Oberst sjunga;

"The future has got me worried, such awful thoughts.
My head is a carousel of pictures.
The spinning never stops.
I just want someone to walk in front
and I'll follow the leader."

Jag är en känslig djävul, som Mats Olsson sa när Stefan Schwarz lade av.
Jag är en känslig djävul, too. Jag är en känslig djävul, Mats.

Som att se den postsecret-bilden som jag postade här under, och förstå att den betyder någonting.

Som att se killen i American Idol som hade blivit dissad i fjol, tagit sånglektioner ett helt år, klätt upp sig, och skrivit en egen låt, bara för det här, bara för att höra en jury skratta och säga att han borde raka sig och sätta på sig klänning för han passar bättre som dragqueen. Och det finns säkert dom som skrattar med, pekar, och säger; titta vad dum han är, titta vad dum han är, han som inte förstår hur dålig han är, han som står i TV och skämmer ut sig, men varför ska man förstå hur dålig man är, varför ska man förstå något sånt?

Två sockerbitar ligger på bordet och jag har inte läst klart filosofitexten för imon, tre sidor Platon och klockan är 00:53; ställer klockan på 06:13 och ligger kvar i sängen, duschar, och går iväg, hoppas inte mitt skoskav är värre än idag.

Jag ser så löjlig ut när jag trippar fram. Som idag, trippade fram till Kebabvagnen på Mårtenstorget och tog en pita med kebab, trippade in på Konsum och kände hur alla dom i personalen som jag frågat efter skoskavs-plåster och alla dom som hade pekat mot skoskavs-plåstrena för 68 kronor och 50 öre för 4 stycken, kände hur alla dom tittade på mig och jag ville viska att jag har inte råd, jag har inte råd, jag är en fattig student, men det verkade inte som att dom hade tid att lyssna på sånt.

Och vi snackar om att ta livet av sig, vid 30 år, eller så, för rädslan att bli gammal och skrynklig, tyna bort, med jpg-filer om hur man slösade bort ungdomen, det kanske inte blir så, vi kanske inte dör och lever kvar, men det är en trygghet i alla fall, en frihet, och det känns bättre så, jag tar lån på banken och förtränger hur jag mår.

Jag mår bra, jag mår bra, Van Morrison sjunger T.B. Sheets, jag skrattar, håller med, slår mig över bröstet och säger; jag mår bra, jag mår bra, mamma, jag mår bra idag.

0 Comments:

Post a Comment

<< Home

Bloggtoppen.se BlogRankers.com