1163. Sommaren 2004: Dagsbrev, del 23 (19 år).

Sommaren 2004:

fem år och redan stor,
jag torkade pannan med aska,
från djävlarnas,
lägereld.
svett,
och tårar,
jag frågade varför,
de svarade,
att jag var stor,
och de log.
spöken under sängen,
när jag var elva år.
jag trodde inte på tomten,
men spöken,
de fanns inom mig.
fördriv mig,
älska mig,
eller brinn med mig.
en stjärna blinkar på håll,
månen var aldrig till för mig.
tolv år och full,
skuggan bakom schakalens,
haltande steg,
sträckt över havet,
inbäddad i vågorna.
ljuset,
ser du ljuset,
jag ser ljuset,
det är månens sken.
fiskbåtarna,
i gryningen,
ett skepp vid sin hamn.
när jag var sjutton,
med tre händer och en död,
jag skulle klara saker på egen hand.
med magen full av gin,
whiskey,
och vodka,
en ensam man på en annans stig,
jag gick vägen hem till mig,
men gick vilse,
satte mig ner.
trött,
svettig,
och med tårar i ögonen.
där sitter jag nu.
en dräng,
med sin krokna rygg,
en käpp,
med sprickor i.
blöt,
vissen,
och rutten,
men besluten om att komma fram.
den stora väskan tynger,
med allt som fanns en gång.
släpp ner den,
och börja om,
eller bär den,
för att komma igen,
en gång till.
19 år,
men lika vilsen som förut.