1167. Saknad

Jag saknar dom där dagarna när du höll min hand och sa att Magnetic Fields var världens bästa band. Jag saknar det där blandbandet med "We rule the school" som sista låt, och "I was here" skrivet på framsidan.

Du vet, dom har börjat lista låttexter nu och jag önskar att du var här. Dom säger att låttexter är bra, som inte ens handlar om dig och mig och jag sitter här och försöker hitta vart du bor.

Skrattar du fortfarande med ögonen kisande, som om solen bländade dig och du inte riktigt såg, att hur många fingrar folk än visade; så blir ett plus ett ändå alltid två.

***

Jag fick komma hem till henne en gång. Vi satt och käkade färskpotatis och sill framför en vissen midsommarstång och jag hade Proust i väskan men jag vågade aldrig säga att jag läste DEN. Jag vågade aldrig säga vem jag var och ibland frågade hon; jag svarade bara att det är tungt ibland, det är bra ibland, och ibland vill man vara hög, men allting kommer ordna sig. Hon kollade på mig med en moders förtvivlande ögon och sa någonting om hur vädret skulle bli imorgon.