1168. Poet

En poet är bara en poet så länge han skriver.
I ögonblicket han lägger ifrån sig pennan blir han någon som var en poet, någon som skrev någonting, men inte längre vet om han kan återvända dit. Om han någonsin kommer skriva lika kraftfullt igen.
Det är också det som drar honom isär.
Håller honom vaken om natten.
Det; just det; och inte orden i sig.

Så lever vi bara när vi dör, i rädslan för att dö.
Och balanserar jag på klippkanten, tittar ut och tittar ner från dödliga stup.
Tänk om, tänk om.
För jag lever ju.