Bästisar 4-ever

Jag kommer ihåg när vi gled över stora asfaltsplaner mellan industriavfall och avstängda gator ner mot en sjö och jag bar en vit bergsprängare i vänster hand och vårsolen sken och jag rullade upp tröjärmarna och bergsprängaren spelade pop, spelade Kinks, spelade Dexy’s, spelade The Coral, spelade så jävla mycket pop, spelade upp soundtracket till sommaren och våren som skulle komma för det stod inskrivet i pulserande underarmar och blodådror som redan börjat veva, och Håkan Hellström var där, och Radio Dept. Med 1995. Och sen kom den jävla låten, den jävla låten när vi gled ner för backen och inte visste hur det skulle gå eller om det skulle komma en mötande bil ”to die by your side”, men det fanns ett farthinder längre ner, och vi kunde ju flyga härifrån. I alla fall. Och trots allt. Beatles - Here comes the sun. Så jävla vacker, och så jävla fin.

Jag och min bästa kompis, ever.

Och jag söker crescendot i marken, på dansgolvet när alla andra hoppar, inte i det som kryper fram, men i det som flygit och störtat ner, ramlar med huvudet först bara för kärleken och modet och dumdristigheten att alltid tro på något, så att det andra, det väsentliga, som politik och ekonominyheter suddas ut till bakgrunden, till att inte betyda någonting än tal i en tabell och en sifo-undersökningar i brevinkast, tills verkligheten inte längre finns eller rör sig annat än i hoppet och att hoppa eller inte hoppa blir livet för folket utan vingar, men som bara inte kan låta utsikten vara, och horisonterna le på avstånd, utan som måste ha, och känna, och ta, och i alla fall försöka. Jag letar efter crescendot i ett par trasiga skor, och i en fot som känner sig fram, försiktigt, som en soldat efter en landmina, som en jättedyr vas på golvet, i mörkret. Och jag letar efter ängeln som föll, från himmeln över Berlin, och det behöver inte ens vara en ängel som ligger där, i dödsryck, i ett sista andetag, det kan vara en fjäril på drift, en avsågad tulpan, en vissen blomma, vad som helst. Ett skivomslag, en dikt, en dagbok, ett pappersflygplan.

Jag vill bara höra soundtracket till mitt liv. Jag vill veta att jag finns. Det är allt, sen går jag därifrån. Jag lovar. Jag packar min väska och drar, och lyfter upp det som låg på golvet, till min famn. En varm famn.

En varm famn.