Snön smälter

Och jag lutar mig ut, snön smälter och det är över för den här gången. Jag vet det, och jag vill inte veta mer. Salivet som droppar, jag lutar mig ut och får flingor av våt snö i nacken, men jag lutar mig ut ännu längre. Den här gången så långt ut, att jag kan vända mig om och se fönsterrutan från ett annat håll. Där jag suttit, på andra sidan, och stått, vid en fransk balkong, där jag supit mig full varje gång, en lördagkväll och ett helt liv. Och gråtit för en söndagskväll och ensamhet.

Men snön smälter, och det är över nu.

Några gröna grästrån tittar upp, och jag tittar ner. Jag lutar mig ut och hänger med midjan utanför. Fötterna spända under ett vattenelement. Benen krokade över en fönsterkarm. Ena armen fastklämd i en gardinstång, och den andra armen hängande fritt ut.

Hur blev jag sån här?

Jag läser böckerna som inga förstår, och jag försöker förstå det inga andra vill förstå, eller ens bryr sig om. Det är därför jag hänger där. Jag vill läsa om sånt som fått alla andra att brinna, och brinna ut. Och jag slår upp allt, springer till ett bibliotek och kastas mellan hyllorna. Ofta helt förstelnad, och blickar som slåss i självförsvar, överallt omkring mig. En aura av gråa dimmor. Titlar och författare, fantastiska människor och kända barn. Historiska händelser och en liten man på rätt plats.

Waslaw Nijinsky, C. Dior, Degas.

Det är inte kärleken till sig själv, det är kärleken till mina misstag. Det är inte kärleken till hjältarna och en prosadikt om Vincent Van Gogh. Det är spegelbilden i en ymmig å och smältvatten upp till midjan för en stilla förundran om vem jag är, om jag verkligen finns där, om jag syns. Och två ögon i kaos stirrar upp från vattenytan. En blick som inte vet. Det är inte blicken och kaoset, men att gå därifrån, som en förlorare. Och några steg på isen och jag vänder mig om, de står kvar där än, de står kvar där som det stod förut. Förlorarna som fortfarande står upp och förlorna som står kvar med vatten till midjan och två ögon i kaos mot en vattenyta.

Som en spegelbild mot fönsterrutan och smältsnö över kroppen. Det är över nu, det är över för den här gången.