Är det skönt?

Jag vill bara att du ska veta;
fuck - fuck - fuck;
att jag aldrig ska göra så igen.
Mot någon ever, inte ens mig själv.
Fattar du inte, ditt jävla hallå,
att allt var ett jävla skämt.
Min första kärlek, jag ville svälja den.
Vilket svin jag måste varit.
Vilket jävla svin jag var!
Men jag har har bytt om och börjat se.
Spottat ut, det jag svalde ner.
Och borstat tänderna.
Fuck you, fuck you.
Jag älskar dig.
Fuck you, om du så någon gång.
FCUKKAR ME!
JAG ÄLSKAR DIG.
Nu knullar du runt, från dörr
till dörr.
För att glömma mig.
Du har ju glömt mig, redan.
Du har jag ju kommit över mig.
Så jävla snabbt, och smärtfritt.
Säger du,
så där tyst förlegat.
Som om du visste det.
Ha, hur kan du veta det?
Din jävla du.
När jag sitter kvar ibland ruinerna,
i blodet, och lidandet;
med plåster på mitt ben,
plåster över ögonen,
plåster över läpparna,
plåster över kuken,
plåster, som fan, PLÅSTER.
(Överallt)
Och bandage runt tinningen.
..försöker, så jävla uppgivet,
att pussla ihop mitt liv.
Du knullar, är det skönt?
Du knullar, du knullar.
Är det skönt? Kommer du?
Ligger ni kvar efteråt,
och håller varandra i handen,
kryper du in i hans famn,
medan pulsen slår i takt.
Med andetagen,
och älskar ni, i morgonsol?
Och viskar,
"en gång till".
Jävla du.
Ditt jävla du, som älskade mig.
Hur kan du älska mig?
Och sen bara gå därifrån?
Hur kan du komma över mig?
Vi som skulle gifta oss.
Ha, mitt jävla as.
Jag som trodde på det.
Och allteftersom,
började foga ihop mitt liv,
med framtiden,
och villa, barn, och Volvo.
Nu sitter jag här.
Jävla kuk.
Och hör dina stön,
mot gatans betong.
Lyssnar, så noga jag kan.
Ha, kom du? Kom du? Nu?
Så stöna då, så där som,
du alltid gjort förut.