1277. Belgien

När den lilla flickan dör; på begravningen en kö lika lång som den till bankomaten på lördagar efter löning och alla svär för 100-lapparna är slut och en kö lika lång som kön till baren fem minuter innan happy hour förbyts i fylla och dans

gästerna dricker den lilla flickans blod

sånt där händer väl bara i Belgien säger dom som läser tidningen
men nej
varför skulle sånt bara hända i Belgien
det vore befängt att tro

vid skolbänken sitter Per och svär
ritar en streckgubbe på tavlan och skriver GUD med G:et
bak
och
fram
får pisk av läraren för att GUD inte är en sån som avbildas
av några ynkliga streck dessutom ritade med en darrig hand

tittar Per ut genom fönstret mot skolgården när rumpan blir röd
och ser flickorna hoppa hage
en av dom flickorna dör
sedan
och i matsalen serveras blodpudding dagarna i ända
om alla ändå stryps till döds och våldtas på vägen upp till himmelen
tänker Per; så ska jag döda dom med ett slag i pannan och ett smile
på läpparna så att dom inte märker nåt
och om dom skulle märka nåt
så säger jag förlåt
för deras skull
för säkerhets skull
och så knyter han näven
när rumpan blir röd
stoppar ner den i fickan bland andra mynt och stenar han plockat
upp på vägen hem där han går och tittar ner mot marken såna stenar
som ser konstiga ut och därför kanske kommer från rymden
men nej
dom kommer från gruvschakt under jorden
som alla andra stenar
men säg inte det till
lilla Per

och varför ska vi födas till misär
när vi ändå ska dö
av smärta och vrede
hat

så lär sig Per katekesen utantill och vem kan straffa honom för
att rita streckgubbar på svarta tavlan när läroböckerna lär ut
eleverna sagan om Gud som en gammal gubbe som behöver vila
efter sex dagars arbete

på den sjunde dagen
tar Per upp knytnäven ur fickan
och på natten som följer
drömmer mattanterna mardrömmar
om blodpuddingarna som barnen inte äter upp

så lever vi våra liv alltid uppassade
och ständigt påpassade
när vi som döda begravs under jord
vars gräs ingen
får trampa på och
vars löv ingen får röra

går jag hem ensam på
nätterna i de mörkaste av alla gränder
och blir jag rånad någon gång
våldtagen och hånad
så vet jag i alla fall
varför tårarna faller som
dom gör och vart dom
tar vägen sedan dom trillat
av min kind

till en pöl
grund nog för maskarna att svalka sig i
djup ändå för barnen i Belgien
att drunkna i men för alla dom jag
känner och för alla dom som känner
mig är det bara en pöl som lika
gärna kunnat bestå av
regnvatten så dom säger bara
vad händer när solen
tittar fram

och så är det bra
med det

1276. Friidrotts-VM 1995, Koskei & farsan

Man säger att alla minnen är relaterade till någonting. Ett visst ting, som att fotbolls-VM 1958 kan vara förknippad med ett strykjärn som faster Greta tappade över farbror Göstas fot så att farbror Gösta skrek till och svor och precis då gjorde Kurt Hamrin mål, mot Tyskland.

Av sommaren 1995 och friidrotts-VM minns jag det vackra vädret. Hur solen stekte och fast än vi satt i en park utomhus kändes det som att vi satt instängda i en liten bastu, utan en dörr att gå ut igenom. Och aggregatet brann som en skärseld. Friidrotts-VM 1995 och det var jag, min syster, och farsan. Vi såg Koskei springa 3000 meter hinder, och sen bad farsan en långhårig kille framför oss att sätta sig ner; det visade sig vara stavhoppstränaren till Tysklands bästa stavhoppare. Och inte nog med det, bredvid oss satt en familj med en sån där digital videokamera, och jag hade aldrig tidigare sett något liknande. Dom pratade ett främmande språk. Barnen lekte med videokameran och jag försökte titta på den så mycket som möjligt, utan att dom skulle märka att jag tittade åt deras håll. Så jag sneglade väl. När sen stavhoppstävlingen var slut och Bubka hade vunnit sitt femtioelfte VM-guld så ställde han sig nedanför och vinkade upp mot dom och det framgick senare att det var Bubkas fru och barn som satt bredvid oss.

Friidrotts-VM 1995 var också den första gången jag märkte av att farsan var sjuk, på riktigt. Innan dess hade det bara varit ärr på magen och sånt där. Men jag kommer ihåg att vi satt i en park och farsan frågade ursäktande om vi kunde sitta kvar ett tag till, för att han var trött. Och det var något i det tonfallet som antydde att det inte var normalt att vara så trött, inte för att han var så förfärligt trött, men just tonfallet, som om han bad om förlåtelse för att inte kunna röra sig i samma takt som jag och min syster.

Och det gjorde ingenting. Vi satt kvar och fick varsin läsk och sen pratade vi om den tyska stavhoppstränaren och om Bubkas barn och om Koskei och farsan tyckte att Koskei var bra.

Det tyckte jag och min syrra också.

1275. En båt

Drömde i natt om en båt som gick över en kanal, och på andra sidan stod min mamma väntande på mig. Att hämta mig. Och båten gick bara tre gånger om dagen. Och den första missade jag. Och när den andra lade till i hamnen så kom jag på att jag hade tappat min tröja lite längre bort, så jag rusade fram till kaptenen och frågade om han kunde vänta en minut, med att åka iväg och han sa att det inte var något problem. Så rusade jag tillbaka dit jag trodde jag hade tappat min tröja, och letade och letade, men hittade den inte. Jag tänkte att mamma och pappa skulle bli arga för att jag hade tappat bort tröjan. Och när jag väl kom fram till hamnen igen så var båten borta. Jag frågade någon som stod där, och han sa bara att det inte var någon fara och att en ny båt skulle komma senare ikväll. Så jag väntade, och hela tiden, på andra sidan kanalen kunde jag se min mamma stå och vänta på mig. Jag tänkte att, då hon om jag hade tagit den första eller andra båten så hade hon varit glad att se mig, men när jag nu missat två båtar i följd skulle hon vara sur för att få ha väntat så länge. Och att detta skulle förstöra hela hemkomsten.

1274. Killen i närbutiken där jag bor

Jag vet en kille som jobbar i närbutiken där jag bor. Han är ungefär jämnårig med mig. Hans farsa tog livet av sig för några månader sen. Det är det enda jag vet om honom. Och jag vet att han inte vet att jag vet det. Ibland när han tagit betalt, och inga kunder står i kö blickar han ut över butiken med en sån sorgsen blick som om han letar efter sin farsa, där, och ändå vet att hans farsa är död. Och kanske är det inte ens en sorgsen blick, kanske är det en helt vanlig blick som jag uppfattar som sorgsen bara för att jag vet att hans farsa är död, och hur många folk på stan döljer så mörka hemligheter? Ändå kan man om man stöter i någon, bara fnysa och säga: se dig för.

Trots att jag inte vet någonting om killen i närbutiken annat än att hans farsa just tagit livet av sig, känns det som att jag känner honom, och känner honom så bra så att jag ibland tänker tanken att, när jag får växeln i min hand, hålla kvar blicken, och säga: din farsa har det nog bra i himmelen. Inte för att jag tror på himmelen, eller något sådant, men vad skulle annars religion tjäna till om inte för att trösta folk som inte ens har ett val annat än att knäppa händerna när solen går ner, för en tyst bön, inte om att bli hörd, inte för att några framtida förhoppningar ska infrias; men en tyst bön för att få höra en förlorad vän, en förlorad farsa, och få höra att allt är bra.

1273. VM: Frankrike - Spanien

För det första: jag älskar att se Vieira plocka bollen från sin motståndare, med en liten tås rörelse. Vända om. Driva framåt några steg. Några stapplande steg. Munnen vidöppen, och svetten droppande, för att släppa bollen vidare med en yttersida. Där alla andra slår bredsidor. Och det är inget stort med det. Inget genialiskt, på sitt sätt. Men det är något mäktigt över det. Det är något mäktigt över Vieira. Något ståtligt och elegant. Som ett lejon på sin savann.


Jag tror jag var den enda igår som sa att Frankrike skulle vinna mot Spanien.
Alla andra sa att Spanien skulle vinna. Dom var inte ens nära.
Alla andra sa att Spanien spelade så bra fotboll. Så fin fotboll. Gjorde fyra mål mot Ukraina.
Och så vidare. Visst, det är sant. Men det var då, i gruppspelet. Och i en grupp som i efterhand måste ses som en av de allra sämsta grupperna i detta VM. Och att Spanien spelar bra fotboll mot sämre lag, i sämre matcher, är ingen nyhet. Snarare tvärtom.
1998 ledde Luis Enrique sitt Spanien till det mästerskapets största seger mot ett redat avdankat Bulgarien.
Åtta år har gått. Nästan 80 år av VM har gått. Läderkulor och 1-4-5-system har bytts mot syntet och 4-4-2, men Spanien har stått kusligt still på sin plats. Genom att gång på gång på misslyckas när det väl gäller, och nästan lika ofta spela bländade fotboll i matcher när det inte gäller. Stora spelare har avlöst varandra. Di Stefano och sånt. Och att spanjorer med sanna storebror-komplex sneglar över axeln mot Portugal och säger; varför fick vi ingen Eusebio? - är lika enkelt att förklara som enkelt att förstå. Det har funnits minst tio Eusebio i Spanien, hundra Baggio, och säkert tusen Brolin. Dom har bara inte fått plats. Bland dom andra stjärnorna.
Och jag skulle gärna dra vidare på det, hur Ronaldinho ensam eller Kaka ensam är bättre än Ronaldinho och Kaka tillsammans. Hur Maradona bara lyckats i lag där han fått briljera fritt, som den ensamma divan; i stort sett, utan nämnvärd konkurrens om den platsen. Och hur lag utan fältherrar är hälften så bra som lag med fältherrar. Som Riquelmes Argentina. Ballacks Tyskland. Rooneys England. Eller varför inte Gerrards Liverpool.
Spanien mot Frankrike blev i det perspektivet en uppvisning i hur gamla rävar fortfarande håller.
Spanien gick på knock. Ställde upp med rak backlinje och stenhårda offsidefällor.
Varför?
Med Zidane som passningsspelare. Henry som avslutare.
Varför?
För att få Frankrike ur balans. För att vaska fram en sån där grinig Zidane med blicken förstelnad ner i marken. En sån där arrogant Henry. Med händerna vilande över midjan. Ett sånt Frankrike som spelade 0-0 mot Schweiz. Ett sånt Frankrike som spelade 1-1 mot Sydkorea. Och ett sånt Frankrike som inte gjorde ett enda mål i VM 2002.
Istället, och jag sa det igår, behövde Frankrike en enda, ny, ung, hungrig spelare som kunde tända eld i maskineriet.
En spelare som kunde tända Frankrike.
En spelare som hade allt att vinna och inget att förlora.
Som var där för att vinna folkets hjärtan. Och som bara var där för att vinna VM-guld inom parantes.
Och ikväll steg han fram. Presenterade sig, som Ribery.
Sprang förbi Casillas. Och rullade retfullt löst in bollen i mål.
Detta nya Frankrike; som fick Zidane att höja blicken och Henry att filma till sig den frispark varpå Vieira nickade in 2-1. Detta Frankrike som kontrollerade matchen hela andra halvlek, trots att ställningen var oavgjord. Och kontrollerade med en säkerhet som återkallade minnena från den där sommaren 1998 när Thuram prydde omslaget till Le Figaro och Zidane prydde Triumfbågen. Det var ingen skön fotboll. Det var ingen fotbollskonst, så som fotbollskonst stavas på portugisiska och på stränderna i Rio de Janeiro. Oh no, men det var likt förbannat en av de mest imponerande insatserna hittills i VM, bara för bedriften att kontrollera en match. Utan att ens leda den.
Och inte ens när Spanien tog ledningen med 1-0 så var det nära en spansk vinst.
Frankrike visste om att dom skulle vinna den här matchen.
Man såg det på hur dom sprang. Hur dom gestikulerade. Och bara fortsatte framåt som om ingenting hänt.
Som om Spanien inte ens fanns.
Och inte bara det. Man såg det på spanjorerna. Att dom visste att dom skulle förlora.
Och det är det som kallas vinnartradition.
Och det är det som kallas förlorartradition.
Och det är sånt som föder vinnarskallar.
Och det är sånt som föder dödliga män.

***

* Av kvarvarande åtta lag, har sex vunnit VM-guld.
* Av alla VM-guld som delats ut, så har bara två (och rätta mig om jag har fel) gått till någon annan nation än de åtta som spelar kvartsfinal. Nämligen Uruguays VM-guld 1930 och 1954.

Någon i hela världen som tror att VM-guldet kommer gå till någon annan än de sex nationer som redan VM-guld?

***

I dag blev Ronaldo historisk. Och bla, bla, bla, historik.
Jag kommer ihåg när han deltog i sitt första VM 1998 och alla trodde han skulle dominera det som Romario hade dominerat VM fyra år tidigare.
Jag kommer ihåg hans första mål, ett av hans snyggare VM-mål, och hur Staffan Lindeborg smått högtidligt sa:
"Och ännu en stor brasiliansk fotbollsspelare har presenterat sig i VM-sammanhang, han heter Ronaldo."
Som om Staffan visste redan då att det skulle komma en dag när Ronaldo som ensam man, gjort 15 stycken VM-mål.
Ändå har han inte ännu satt sin prägel på ett VM, till den grad som får folk om 50 år att säga Ronaldo: 2002, det var tider det.
Och det är väl enkelt att förstå: Ronaldo är en avslutare. En vinnare, som trots att han på senare tid blivit allt mer försiktig med att formulera sina mål med fotbollskarriären står kvar på samma plats som han stod när han sa att hans dröm var att göra fler landslagsmål än Pélé.
Och det är därför han är där; för att göra mål.
Förarbetena finns det 10 män som sköter om.

***

Angående matchen Holland - Portugal för några dagar sedan, så måste jag hålla med de portugisiska tidningarna som hyllar Scolari för att ha samlat en skara krigare runt sig, som nu äntligen fått något att kriga för. 1-0-segern mot Holland var inget annat än ett krig. Ett slagfält. Där Figo skallade en holländare och klarade sig undan med gult kort. Och vad Scolari sa om det, kännetecknar en general i strid:
"Jesus hade vänt andra kinden till, men Figo är inte Jesus."
Dom är inte där för att säga förlåt.
Dom är där för att kriga.
För att vinna VM.
Och vem hade ens kunnat ifrågasätta det?

1272. Tjänstekvinnans son

Så lever vi våra liv alltid uppassade och ständigt påpassade, när vi som döda begravs under jord vars gräs ingen får trampa på och vars löv ingen får röra.

Vart är mor och far, säger lilla Erik. "Dom sitter instängda i sitt rum och firar freden i Paris".
Aha, säger Erik och går därifrån. Sliten, mellan adelsklassen han tillhör och dom som säger att adeln är skit. För inte kan väl heller han, bara åtta år och utan framtänder, skylla sitt förfärliga ansikte på annat än smuts och damm.

På asfalten utanför samlas stora, svarta sniglar i stora flockar. Regnet öser ner och ibland trampar han ihjäl dom.

***

Läser Tjänstekvinnans son, rubbar handflatorna mot pannan och förbannar mig att någon kan skriva så bra. Redan har gjort det, och lämnat efter sig; bara ett tomrum som omöjligt kan fyllas igen. Så att vi måste ställa oss, vid dess kanter, som barn vid ruiners brant och slå vad om vem som vågar närmast, för att sen se någon falla ner.

1271. Rullande stenar

Så slog det mig:

Att om jag inte har något kvar att slåss emot, så kommer jag ändå alltid slåss mot såna som säger att Lars Winnerbäck är bättre än Bob Dylan. Och sånt.

För på rullande stenar växer ingen mossa, men i mossa kan vilka stenar som helst rulla fram och för den som suttit i en grotta hela livet, är ekot någon annans röst.

1270. Diesel i luften

Det är diesel i luften och jag vet att du ser mig
som dagarna då vi satt med benen i kors dränkte spindlar
i små pölar och sa om det ändå är så varmt varför ska dom inte
få bada då det är diesel i luften och alla dom som var så
små och vilsna en gång står lutade mot statyer i stan med facit
i hand portföljer av läder och k-a-m-e-r-a-m-o-b-i-l-e-r
säger ett plus ett plus ett är tre dra upp ridån
så kan alla se hur bra ni är och applådera er hur bra ni
är hur bra ni är när vi sitter vid sidan om och leker Das Boot i
en bäck och myror som styr jag är äldre nu och jag skaffar
snart egna barn men det är diesel i luften och jag vill ha dig här

1269. Ormar

Om varför jag skriver och vad som driver mig, det har jag heller ingen aning om. Men också rädslan, för att det inte finns någonting som driver mig, annat än tron på att det finns kanske en drivkraft någonstans, eller precis här, är inte någonting i jämförelse med rädslan för att hitta vad som verkligen driver mig. Ta bort det, av självförakt, av den självförakt som lärt mig gå bara för att kunna gå bort ifrån vem jag är, och till slut inte gå, men springa frustrerat, och den självförakt som måste bottna i något djupare än min egen spegelbild, så vad är det då den bottnar i, vad är då denna drivkraft? Som om jag skulle greppa den, förstå den, skulle få mig att lägga av med allting jag någonsin startat upp, för om jag gör det; och det är allt jag vet, kanske det enda jag vet, att om jag bara skulle hitta den, eller den hitta mig, så är alla timmar jag suttit här, meningslösa. Och inte bara meningslösa, eller totalt främmande; så främmande för mig att jag efter det skulle vara tvungen att ställa mig frågan, att om något så främmande besuttit min kropp; vad säger då att inte något liknande i framtiden skulle ta besittning av min kropp? Och skulle jag kunna behålla den hedern som krävs för att hållas vid liv, en dag till. Om jag så vet att styrt mig ända dit, också kan styra mig därifrån. Och kanske skulle jag självmant dö. I förebyggande syfte. Inte för mig, att slippa, ännu en gång, möta min egen spegelbild; men för alla andra som känner mig, att slippa undra hur jag mår. För vad, om man inte på något sätt kan rättfärdiga denna fråga, så att man inte heller kan avlägga ett svar; förkunnar en att leva vidare.

***

När jag var liten gick jag alltid till skogen. Det var den enda plats, där det tycktes att ingen lade märke till mig. Och det passade mig bra. Nu för tiden, går jag istället till tågperrongen, eftersom det erbjuder samma sak. Jag kan bara sitta på en bänk, helt stilla och titta på passagerarna som går förbi, och försvinner bort mot främmande mål. Några gråter när de säger hej då till anhöriga, några håller inne känslorna. Andra kommer ensamma.

***

Sade; drömde ni också att er avföring var ormar som ville äta upp er? Dom sa nej och började hysteriskt skratta.

1268. MS PAINT

1267. Sökandet

Jag skriver ner mitt liv
med klyschor och sarkasmer följer
minnena från tiden då jag inte visste vart
jag vart var på väg mig som tanter och gubbar
följer nyheterna är rädslan för att hitta
fram till målet och sen bara stå där säga
vad var det så här och ringa folk som aldrig
svarar skicka SMS som aldrig komma fram och för varje
sekund av tystnad börja förstå allt mer
vem jag är en pojke med skoskav som aldrig
heller hade något att leva för annat än sökandet
efter just någonting att söka efter en
anledning till att plåstras om och någon att
gråta för

1266. Brangelina, 0-2 & Håkan

1. Brangelina i Namibia

Dom är så jävla speciella nu för tiden
dom är så jävla speciella
dom åker till Afrika för att föda och kallar det för välgörenhet
välvilja
omtänksamhet
när allt dom kräver är att folk ska tänka på dom
och på gatorna utanför
ligger födande mödrar och dör

2. 0 - 2

Det var inte ens nära den där matchen i München 2006
det var Tyskland mot Sverige och en domare från Brasilien
som bara gjorde sitt bästa trots allt och don't blame
him he's only a pawn in the game men det är alltid lättare
att klandra dom som fäller bomberna än dom som bygger dom

3. Håkan

Jag såg Håkan Hellström på stan igår han gick med en barnvagn
framför sig och såg så där pojkaktig ut vände sig om och log
som om han visste att alla tittade på honom som en isbjörn
på fast land inte precis som en byggarbetare på sin byggarbetsplats
drar skottkärran fram och tillbaka nej inte så men som att han
nu hade blivit en av alla dom småbarnsfarsorna och som att han inte
riktigt heller kunde greppa det och kanske mer som att han visste
att ingen heller kunde greppa det och det är väl därför vi älskar
honom för att han inte vet vart han är och står för det

1265.VM: Topplista efter tredje omgången..

1. Brasilien (2)

Brasilien, Brasilien.. jag säger så här: bänka Adriano, fortsätt med Robinho, fortsätt med Ronaldo, bänka Kaka och låt Ronaldinho få all plats han behöver på mittfältet, för att börja briljera. Ronaldo och Adriano är en fetknopp för mycket. Kaka och Ronaldinho är en bollkär gubbe för mycket. Hur som helst, 4-1-matchen mot Japan var ännu steg i rätt riktning mot det där, riktiga Brasilien. Tre olika målskyttar och en Robinho som lekte med försvararna. En Ronaldo som satte två bollar, med den blandningen av styrka och precision som knappast vann honom två Guldbollen-utmärkelser som tonåring, men som gjort honom, bredvid Gerd Müller, till VM-historiens främste målskytt.

2. Argentina (1)

0-0 mot Holland sade inte så mycket. Pekerman bänkade spelare och Holland bänkade spelare i en match som inte betydde särskilt mycket. Nu blir det Tyskland i kvartsfinal och på alla sätt, en slags moralisk final. Den som vinner den matchen, har all potential att vinna VM.

3. Tyskland (4)

3-0 mot ett Ecuador som bänkade sina fem bästa spelare säger inte heller någonting. Om inte, det vore för alla målen. Alla jävla målen och med vilken ren jävla råstyrka dom drar fram, 5 man i varje anfall, rusande rakt mot mål, och tryckande in bollen, liksom framburna av publikens vrål. Och Klinsman som vrålar som ett barn efter varje mål, säger i princip allt om detta nya Tyskland. Den nya generationens Tyskland. Ett Tyskland som kan visa känslor och spela offensiv fotboll. Kombinerat med förfäders styrka och en vinnartradition som kommer göra dom livsfarliga för varje lag dom stöter på. Vänsterkanten håller världsklass.

4. Italien (10)

Föll tillbaka på typiskt Italien-spel när det väl började gälla någonting. Stabilt, trots allt. Stabilt, stabilt. De Rossi avstängd i fyra matcher. Ut med Totti, och in med Luca Toni och Gillardinho där fram. 3-5-2 med Materazzi, Nesta och Cannavaro som mittbackslås. Gattuso som defensiv mittfältare och Del Piero som offensiv. Eller Totti. Jag vet att det aldrig kommer hända. Det kommer aldrig hända, men tänk om.

5. Holland (3)

Ett Holland utan Robben är inte mycket att hänga i granen precis. Tror ändå stenhårt på detta Holland. Med den blandningen av nytt och gammalt; upp till bevis mot Portugal!

6. Frankrike (ny)

Varför inte Trezeguet startat tidigare matcher är ett mysterium lika stort som svarta hål. Henry behöver sin lekkamrat och ut med Zidane och packet. In med ungt och färskt blod. Fräscht blod. Några som vill någonting, framåt. Behåll oldiesarna där bak istället, låt Vieira styra det defensiva på mittfältet och sätt in Ribery i en sån där Robben-position.

7. Spanien (8)

Ja, nio poäng efter tre matcher. Men nu Frankrike i åttondel. Kommer bli en stenhård match. Och vinner Spanien väl den, så med pånyttfött självförtroende (som om dom inte redan har det, men ändå) kan Spanien bli att räkna med. Men först Frankrike. Ett nytt Frankrike. Ett hungrigt Frankrike. Och ett rutinerat Frankrike, på samma gång.

8. Portugal (7)

Intressant lag. Intressant tränare. Men match mot ett formstarkt Holland. Få bort Robben är nyckeln till framgång. Låt Figo fixa en straff, eller nåt.

9. Ghana (9)

Kul med avancemang från gruppspelet, men väl framme i åttondelsfinal väntar en närmast omöjlig uppgift: utan sin bästa spelare Essien och mot Brasilien. På förhand ett av VM:s hittills mest sevärda matcher, men vem säger emot mig om jag säger så här; om, om, om, det står oavgjort i 70:e minuten, till exempel 2-2, så kommer en Ghanan i tio fall av tio göra någonting, en tabbe, en bakåtpass till fel person, och Brasilien kommer avgöra med det.

10. Schweiz (ny)

Den svagaste åttondelsfinalen sen Saudarabien mötte Sverige 1994, kanske. Men Schweiz har visat klass. Spelar organiserat, välbehärskat och precis efter sin resurser. Borde vinna mot Ukraina och ta sig till kvarten, men väl där blir det good bye.

1264. People!

1263. vad händer med meningen med livet när man dör

och jag för får mig ibland att livet är bara en film som några sitter och tittar på som en sån där dockteater man spelar upp för förskoleklasser och i sista scenen går alla dockor sönder för man vill se vilka barn som gråter vilka som skrattar och vilka som håller med

ni vet dom där passfotona man ser i kvällstidningarna ibland av barn som rövats bort och nu vädjar polisen till allmänheten att hitta dom vid liv för kanske hundratusen spänn men på blickarna kan man se hur döda dom är och att det inte heller var en slump att det var just dom som rövades bort torterades i källarkammare utan ljus mat och värme någonstans i Belgien Skåne Göteborg I don't know och när jag tittar mig i spegeln varför ser jag ut precis som en av dom stänger dörren släcker lampan och undrar om någon någonsin kommer att betala hundratusen för att hitta mig

eller drömmer jag

vi är på ett skepp i stormigt hav och jag vill aldrig komma in till land igen för jag vet inte hur man gör och vad man gör där för att gå sin egen väg och ändå verka normal är väl det normala att bara gå vid sidan om den stora vägen en liten stig i dikeskanten och skratta åt dom som ramlar av: att vingla på stadig grund hade bara fått människor att spekulera i hur jag mår så släpp ut mig på haven som gungar mest jag måste ha en anledning till att inte veta vad livet går ut på en anledning till att andas bara och endast för min egen skull när alla dom andra håller sina biblar som pokaler som artister håller sina instrument spelar jag på pianon tills dom går sönder ställer mig ensam i ett hörn och säger högt så andra hör att jag säger någonting men lågt så att ingen hör vad jag säger; vad händer med meningen med livet när man dör ska vi resa statyer för hur folk dog och kalla för att bevara det uppenbara när all konst handlar om att leva vidare i det otillgängliga osäkra och sånt där jag är en rullande sten på jakt efter någonting stort att krocka med för en smäll stor nog att tysta överrösta skriken efter hjälp skriken efter mat och på sista varvet står en domare med målflaggan i brösthöjd och skriker till publiken gå hem gå hem gå hem för titta han lever ju

älskade du mig eller var det bara ett skämt?

vi är alla döende det handlar bara om att dölja det genom att gå till ruinens brant och titta ner som den svarta löparen på en vit ruta löper alla vita rutor fram för att bevisa sin existens så lever jag inte för att skriva men skriver för att leva överleva och det slutar alltid med några blanka papper längst bak en skål av bläck som spills ut och dränker allt det där underförstådda om hur varje människa som krossar gatan egentligen hoppas på bilarna att köra över dom varför skulle man annars;

1. lära sig gå om det inte var för att kunna falla in i någons famn som om det var den sista utvägen och inte den bara den sista utvägen men den enda utvägen varför skulle vi annars lärt oss simma om det inte var för att simma ända bort till horisonterna simma långt ut nog till att inte hitta vägen hem inte orka inte orka men i alla fall ha försökt och sjunka till botten som stenar utan mossa på med goda samveten och några fina omdömen i dödsannonserna

2. skriva I love I love you I love you på lappar fästa på kylskåpsdörrar till tomma kylskåp med mögel i och parkbänkar i någon annans stad ett I was here på hissen upp till 13:e våningen sen ner till källaren som om man någonsin förstått innebörden

så skriver jag här ord efter ord för att jag inte har något bättre för mig som varje självmordsförsök är ett sätt på sitt sätt att överleva vardagen och vardagen som säger svara rätt på frågorna och vinn en miljon när allting bara handlar om hur man mår svarar jag rätt ibland och fel ibland men oftast blir det något mellanting jag säger I'm a rolling stone without a home att rulla bort ifrån jag vet jag är fast i ett oväder där varje horisont är ett smiletecken och ett kom igen kom igen och dra it's all over now och kämpa då det här är ditt liv det här är ditt liv så vad skulle jag annars ta vägen om inte just till platserna där regnet står som spön i backen som spikar på fönsterkarmen kan jag lika gärna ta med mig stackmolnen hem låsa dörren extra hårt och skriva mitt namn på spegeln som ett I'm only happy when it rains hugget i torgens kullersten förorternas betong för vet ni det här att i trottoarernas vattenpölar har aldrig någonsin en tsunami dragit fram tårarnas droppar faller alltid medströms hur kindernas ärr än ser ut och klockornas visor går alltid medsols så vart i hela världen skulle jag annars ta vägen om inte här och inte nu

midsommar 2006 när jag sitter med en kopp kaffe i min hand och Kafkas dagböcker framför ögonen

en TV som dammat fast i hörnet där den står och på nyheterna missbildade barn reklamer med senaste nytt och för oss som växt upp med Nitendo 64 bredvid nappflaskan är Ronaldo och dom bara avbilder efterkonstruktioner och kopior plagiat till Fifa 96 så är det hög tid att höja nubben bringa skål och byta ut dom där snapsvisorna mot rädda barnen-melodier nationalsångerna mot popsånger om hur det var att vara 17 år för vi är inte äldre nu det är bara något vi fått för oss något vi tror så kan även ett spädbarn i sin krubba resa sig upp och vända sig om är vi aldrig heller gamla nog aldrig gamla nog att ibland sätta oss ner och säga; what's going on what's going on inte som en fråga man ställer till folk på stan men som ett svar på vilka vi är och vart vi alla är på väg ett pekfinger åt döden några gram av framtid och en griffeltavla nerklottrad med vad är meningen med livet-utläggningar skriver jag dit mitt namn felstavat och ett 'vad händer med allt det där när vi dör' en parantes på var sin sida och vilka som får städa upp skiten när alla gått därifrån är någon annans problem och ett problem som knappast angår oss

för vad jag ser jag ser kvinnor på framsidorna öppna sina käftar och fråga någon att ha sex med dom att älska dom som troféer till männen på ledarsidorna som släpat dit dom som troféer från en svunnen tid och visst kan dom köra kuken ut och in stöna och spruta säd men knappast älska dom där öppna käftarna som annat än öppna käftar i sig och sen står dom nakna mellan raderna och påstår att dom vet vad kärlek är så står jag kvar här och stänger käften stänger käften så hårt så hårt så hårt för jag var aldrig en av dom jag var aldrig en av dom som flickorna ville knulla med ibland och inte heller var det mitt fel det var inte mitt fel så jag kan lika gärna stå kvar

och jag vaknade från en dröm jag hade jag drömde att jag kunde stava mitt namn men det kan jag inte


och på samma sätt som barnen döljer sina sår i färgglada plåster och skrattande djur så döljer vi våra liv bland skunkdagböcker och blogspot-adresser som med varje smile-tecken och varje utropstecken bara förkunnar motsatsen är vägen fram till altaret lika lång som vägen ut till gravplatsen men hur ska man säga det utan att låtsas som att det inte var sant ett skämt ett sånt där skämt som folk bara skrattar åt blir varje skratt nya plåster på samma sår och någon gång någon gång står vi bara där och skrattar åt barnen som gråter

men vad vi gör med våra liv och vad vi lämnar kvar försvinner som fotspår i snön töar bort lagom till sommaren och fotspår i sanden tynar bort när havets vågor böljar in dras vi ut på öppen sjö igen och sjunker sjunker sjunker till botten som dom där stenarna utan mossa på när alla vrakdelar och allt vi köpte för att förankra oss i samtiden förankra oss i våra egna liv förankra oss i alla fall förankra oss i alla dom där uppsnärjda dagarna dom blåa molnfria dagarna som allt för snabbt obekymrat flimmar förbi allt det där flyter på ytan ovanför och ingen kommer någonsin komma ihåg vilka vi var dras vrakdelarna upp till land snickras ihop till nya båtar nya skepp som sjunker

och kanske först där
och kanske bara där
på botten av sjön
på botten av ån
på botten av havet
på botten av botten och ingrodda i bottenslam
börjar vi inse att meningen med livet var att lämna plats åt dom som kom efteråt

1262. MS Paint

1261. Midsommar

Vad händer med meningen med livet när man dör?

1260. hey what's your name

& nu sitter jag här för jag fattade inte
vad dom menade när dom sa att jorden var rund dom
sa what lilla barn what lilla barn äpplen är runda och
jorden är rund men jag har alltid föredragit bananer rabarber
och sånt där dom sa jorden är runt men kan man skala den då dom
sa nej lilla nej lilla barn och jag har aldrig gillat äpplen med skal

den arga leken började igår du sa jag älskar dig för den du är när jag bara stod och tittade åt ett annat håll sa men vad lämnar änglarna kvar när marken är bar och kvistarna blöta nog för sparvungarna att testa vingarna och kanske sluddrade jag och sa för varje steg jag inte tar fångar du en annan man och alla andra män fångar dig under sina skosulor

men vad händer med drömmarna som hänger kvar som regnmoln över stan och ända bort till horisonternas hörn en dammtuss i min säng är lika många som dig och jag byter aldrig lakan igen sen natten du drog sa hej då och log vi kanske ses någon gång på en spårvagn någonstans men först drar till Spanien jag sa hey what's your plan du sa jag tar tåget idag knullar män överlag stängde dörren och gick med en mormoders blick när hon ser hur hennes barnbarn dör som rosor på rad fäller bladen som vissnade för att ge lugn och ro åt framtiden om du bara visste hur dina andetag håller mig vaken i natt fast på sitt sätt i en pöl av urin som flugklisters flugor över soppskålen

och mördade barn av automatvapen en bobby-staty och några tårar av stål men när famnarna är lika hårda som förut kommer saker som det att snart hända igen säger hey lilla man, hey lilla man, tror du på kärlek vid första ögonkastet eller ska jag sticka in den direkt

bokstavligen sett en man i falsett dumpa kistor på soptippen

håll käft lilla dam håll käft lilla dam

även på Mount Everest topp och på en tindrande stjärna finns stjärnor som ligger ovanför en skugga av din kropp och med penslar av naglar och färg av mitt blod ska jag bura in dig mellan ramarna

som jesus bar korset till golgata har jag burit dig på min rygg från isbjörnar i norr ända till Hisingen

växter som vissnar
samlar upp bottenslammet
skålar
och säger one love

från tiden en tid jag borstade skräp från allén blev borsten min bästa vän och jag vågade inte hålla din hand höll jag skaftet så fast som barnen håller sina pappersflygplan sa hey what's your name som Abel & Cain ska jag omfamna dig knulla den där smärtan away eller vill du vänta med det där att aha skaffa barn klart jag vet det är svårt med dagisplatser och vård men snälla jag kan sköta disken ibland

my mummy is here so please say it clear "I love you pam-pam I love you pam-pam" high in the sky so even my mummy can hear

dear I
swear

olyckligt kär
blodsprängda bär
en pojke som svär
ihålig men vid liv
eller hur

döper vi barn till namn vi inte kan uttala
slåss på begär
tar ett steg
vänder oss om säger hey titta här
när vi bygger vapen av smink som en ursäkt till att starta krig

snart byter dom in bomber och krut mot kolasås och strössel hemma vid glasståndets disk är bara en fråga om tid jag säger lilla stumpan kom hit och du säger kom igen and have fun på egen risk bredvid varje munk som ber finns det någon som ser och en annan som sprutar låtsasblod framför kamerorna

från den tid är jag född då inget var fejk blev jag lurad till att tala sanning en gång dom spelade en sång i D-moll eller nåt och bad mig att sjunga med jag sa hey little john I know where you're from dom skratta' höll med och dansade sen en liten nakendans jag sa hey I'm not gay men även Paris Hilton måste torka sig i röven ibland

då var jag född och än sparkar jag stenar framför fötterna för minnena från den tid då bara A-brunnar i stan visste vem jag var och jag sparkar på stenar i allén sparkar stenar på barn sparkar stenar ur stan
för minnena att inte dränka mig
överraska
övertyga
och översvämma mig

la la la la la

dom sniffar fortfarande bakpulver när jag har gått vidare till kokain så på något sätt så vann jag väl

ett vad i årskurs ett kom hem lilla vän vi kan bli bundisar ya know

bödlar som dödar mördare ersätter bara frågor med svar och vad ska vi göra när bara svaren finns kvar säger kejsaren den förnäma och skrattar åt han som går med rumpan bar det finns en man i trikå som är känd här i stan för att ha amputerat sitt ben som ersättning till det det andra benet som gick av och bödlar som dödar mördare blir som herdar på sin gård först går dom hem och sen bort igen för att kolla om gräset på andra sidan är grönt

jag säger hey har du skönt
hey har du skönt eller ska jag
vända mig om

hey har du skönt
hey har du skönt

1259. Game over

Hälften drar söder ut den andra hälften
drar åt norr medan jag står kvar med händerna
i bakfickorna och försöker utnyttja uppåtvindarnaaaa-ah

stubiner knyts runt folks handleder som vänskapsband och stora bilar
i en liten stad för att visa upp sig och inte dö "om man krockar någon
gång" så många lyktstolpar utan människor att lysa för och om jag
dör i natt så är det inte ditt fel det var bara en sång som var för
lång för att slutföras en sång som tog slut i en vers som spelats om
och om för många gånger nu för många för det dansande folket att dansa kvar och jag ska skriva en bok någon gång om att jag älskar dig men hur ska jag skriva den utan att avsluta den med en punkt och några blanka papper längst bak som alla andra böcker för mig att stå ensam kvar och invänta tystnaden

fryser du?

framtiden är bara en värld av blanka spegelbilder för någon att fylla i så jag kan lika gärna stanna kvar här och bry mig om dom som inga andra orkat bry sig om stanna kvar här där dom minsta spindlarna väver de största näten och dom hårdaste britsarna föder de största drömmarna står jag med händerna kvar i bakfickorna och försöker anpassa mig till dom som vet vem jag är att vara likadan precis likadan som dom är att passa in bara en mask man trär över sig gömmer sig under som huvudet under kudden när månen lyser för klart genom persiennerna för att någonsin kunna somna ifrån som clownen framför barnen köper jag maskaran vattenfast för att tårarna inte ska vara något som folk i allmänhet bryr sig om ett alibi till statyerna som dödade för en plats i solen på torgen och ett alibi till platserna där barnens föräldrar slog sönder sina liv för att i alla fall försöka ge äktenskapen en andra chans kanske en tredje och en fjärde med men vad händer sen när allt det där har tagit slut vet bara vi som växt upp med Sonic tre extra liv GAME OVER och cntrl alt delete det blir ett jävla liv det börjar om på nytt igen bara lite senare så länge man inte
konfigurerar
hårddisken
konfronterar
konfiskerar och manipulerar kontrollerar och falsifierar även påståenden som säger att i dag skiner solen men hur blir det när regnmolnen drar fram

dom sitter i lunchlokalerna och snackar skit om hyresgäster och invandrare en dam på 50 bast med pottfrisyr och blonda slingor sätter på kaffet innan varje rast och tömmer diskmaskinen för att bli populär och skrattar när dom andra skrattar åt stora flyktingläger på nyheterna för hon har aldrig heller varit där och varför ska jag passa in i en värld full av utomjordningar som svär och säger titta här ska det vara sådär jag vill slå henne på käften jag vill slå dom på käften jag vet bara inte vem jag ska börja med och om nåt heller inte vart jag ska ta vägen sen gå därifrån som en segrare utan pokal en fältherre utan någon att fira med kan bara sätta sig ner bland sina döda ättlingar förfäder och avskum tända en cigg slå nävarna i knut och säga det här var det här slaget men hur blir det när regnmolnen drar fram sitter jag här alldeles ensam och planerar det perfekta brottet killing time ett sånt där brott där ingen märker vem det är ett sånt där högt gitarrsolo på min akustiska gitarr mitt i natten och kanske kanske kanske vaknar en gråsparv till liv för att somna om igen med rädslan för en morgondag botad med rädslan för att bli kvar i tystnaden

ett sånt där brott där ingen vet vem som spelar och ingen vet vem han spelar för blir alla ändå arga nog att knyta vänskapsband igen är bara murar och rökridåer mot gemensamma fiender ska jag spela min gitarr till strängarna skär in i handlederna som taggtrådsstänglsen runt Bergen-Belsen för att få någon att förstå att även gemensamma fiender behöver någon som älskar dom och är det min tur nu

eller fryser du?

vi söker det är allt vi gör söker efter någonting att söka efter och sökande dör vi sökande överlever vi även dom som hittar fram och slår sig ner sjungande I am so much older now ibland viskande så söker vi vägen därifrån för att visa att vi fortfarande lever och bara i stegen bort från målet har åldern spelat ut sin roll

hallå hallå och en stor fanfar
vem var det vem var det
som gick med rumpan bar

jag spottar saliv över handfatet när dom
skördar åkrarna rena sprider säden
i lakanen när dom går till
fabrikerna

dom sitter i lunchlokaler och snackar skit när betalkanaler visar stora bröst och rakade fittor rakade pungar och håriga bröst kallar det för reality när det egentligen borde kallas för konst en handboja två handbojor ska vi bli friends med dom som sitter i TV nu och säger världsrekord är alltid ett världsrekord så länge det blir motbevisat tangerat och underförstått som bara en människas försök att synas bli sedd och leva sitt liv genom kameralinsernas ljus men vad händer när kameramännen vänder sig om och fotograferar brösten med hår på och fittorna utan hår ska vi klä av oss då och hålla med eller bara gå därifrån?

Med två skor fulla av sand.
Försöker jag hålla omvärlden utanför.
En stängd dörr med nyköpta lås.
Och några skivor musik, som om, som om, som om.
Jag bara är här på besök.

Och om jag dör imon så är det inte ditt fel, inte någons fel, jag ville bara ha någon att sjunga för och jag har sjungit i mitt liv, trots allt, jag har sjungit, sjungit, sjungit, i mitt liv, och som människa, människa, och som varje barn av sin tid, vet jag om att även sångaren som dödgrävaren måste leva sitt liv i tystnaden.

För att passa in.
För att passa in.
Och för att bli någonting.

1258. VM: Topplista efter andra omgången..

VM är VM och VM är VM och VM är VM, två omgångar har gått. Det första regnet har fallit. Men fortfarande står alla storlagen kvar, om än på mer eller mindre stadiga grunder. Svennis har sagt att hans England är bättre än någonsin. Och Lagerbäck hymlar med startelvan. 100 000 svenskar i Berlin och ett enda mål av Fredrik Ljungberg. Sen är festen vår. Det är allt vi kräver. Allt vi behöver. Ett mål, ibland, att döva vår gråa tristess med. Så häng med och lek, det här är vår fest.

Om spelet då? Om spelet? Tätare än någonsin. Jämnare än någonsin. Bättre och svettigare än någonsin. Ibland, helt jävla underbart. Alltid en fröjd att se, för att det betyder någonting för dom som tittar på, för oss som tittar på, för oss som svingar våra svettiga armar i luften, svär på domaren, förbannar tränaren, skriker könsord åt Allbäck, gråter, och skrattar, och i 89 minuter står med armarna utslagna och bara säger; fuck you, fuck you, fuck dom, biter på naglar och andas tungt, för att i den 90:e minuten få knyta nävarna och brista ut i dans. Dans, dans, så dansa då; snart är vi i åttondelsfinal.

VM är i gång på riktigt och här är min topplista, efter omgång 2. Lag som kanske vinner VM. Lag som kanske inte alls vinner VM. Men som i alla fall bevisat att dom kan. Kanske kan. Kanske kan. Kanske kan.

1. Argentina (4)

Förstaplatsen var egentligen så ohotad som en förstaplats kan bli. Sydamerikas Barcelona. Ett lag av små Maradonas. Det här är Maradonas VM. Maradona dansar. Maradona vevar tröjan över huvudet och sjunger. Maradona åker för fort, åker fast, betalar böterna på plats och åker därifrån. Maradona, Maradona, Maradona. Och på planen springer hans adepter ut och gör sitt bästa för att upprepa VM-guldet från 1986. Och vilket lag. Vilket jävla lag! Det är inget lag man slår upp i kvällstidningarnas extrabilagor och läser om, sen tänker; shit alltså. No, no, no. Det är ett lag som spelar, som är där för att spela och vad VM handlar om är kärleken till hemlandet, kärleken till bollen, och dans, så är Argentina, wow, precis så som VM ska vara. VM ska inte vara massa jävla namn. VM ska vara små dvärgar, små David'ar på under 170 cm som passar 24 passningar till varandra för att lägga in bollen i mål, bakom Goliat, bakom 11 stycken Serber och 22 ögon krig. Jag skulle kunna skriva hela natten om den där matchen, den där matchen där Riquelme ledde sitt lag som den där fältherren han är, om hur Messi kom in och dominerade, om hur Tevez drog förbi två gubbar och sköt bollen i mål, och allt som allt fullbordade; en sån där lagprestation som vi knappt har sett i VM-sammanhang sen, kanske Frankrike vann VM-finalen för åtta år sedan, sen Garrincha ledde Brasilien till seger över Sovjet 1958, sen Undret i Bern, sen Maradona mot England, sen Brasiliens 70-lag i finalen mot Italien, you name it. Och det spelar ingen roll. Jag vill bara se Maradona dansa en gång till. Jag vill se Maradona dansa. Fan vad jag vill se Maradona dansa. Dansa. Dansa. Dansa, igen.

2. Brasilien (2)

Vi har sett det år efter år, i sporter efter sporter, nya sporter och gamla sporter, OS och VM och EM i allt från släggkastning till snooker; att vem som vinner är inte den som spelat bäst, utan den som spelat bäst men ändå vunnit. Lättare sagt; högst lägstanivå. Som varje stolpskott för Tjeckien mot Grekland i EM 2004, bara blev en rostagg in i hjärtat och dom där tungorna som satt och skrek; gör mål! Gör mål! Score! Så kan varje vinst, utan imponerande spel ge en motsvarande effekt. Brasilien vinner utan att glänsa, precis som 2002. Och kommer snart att spela sig i form. Och jag blir så sur, så jävla förbannad på folk som säger att Brasilien är kassa nu, att dom är överskattade; att dom; vad fan tror dom att Brasilien är? Några ungar sända av Gud? Haha. Dom är 11 stycken pojkar från Brasilien som spelar fotboll, precis som alla andra 6 miljander hunkar i världen gör. Hur fan ska 11 pojkar som spelar fotboll kunna dansa, och måla tavlor, och göra skitsnygga frisparksmål som ingen ens visste fanns, innan det, innan för-VM 1997 och Roberto Carlos, hur ska Ronaldinho klacka tunnlar igen och igen, som om det bara vore ett vanligt arbete, en fabrik med ett band, och 90 minuter där, när alla andra 6 miljarder hunkar i hela jävla världen har drömt om det här, om att slå Brasilien once in their lifetimes. Så, tell me. Brasilien har gjort åtminstone 2 skitsnygga mål. Nästbäst i VM så här långt. Och det kommer bli fler. Så vad fan lipar ni åt? Och lika notoriskt som Spanien spottar in mål mot värdelösa lag, för att åka på däng åt dom som spottar tillbaka, så lika notoriskt inleder Brasilien sina mästerskap trevande, nästan avvaktande, för att sedan bara bli bättre och bättre och bättre, och till slut vinna VM-guld. Kom ihåg vart ni läste det först.

3. Holland (3)

Ja, Holland. Båda ungarna har kommit igång på allvar nu. Van Persie och Robben, och jag är kär i båda på samma gång. Med så mycket energi och så rakt på mål, som precis Ovetchkin i Rysslands OS-hockeylag var. Kan man inte annat än älska sånt? Nej. Med denna duo som grundstomme kan Holland gå precis hur långt som helst. Trots att inte backarna fungerar. Eller ingenting fungerar, så kommer Van Persie och Robben springa tills dom stupar. Och det är ofta såna som vinner matcher på övertid, när det verkligen gäller. Såna där, vinnarskallar som Söderberg en gång sa.

4. Tyskland (6)

Smyger sig framåt och spelar sitt mest offensiva spel på hur länge som helst. Kommer på bred front och med ruggig kraft, dessutom, i förmån av hemmapublik. Frågetecken bara för ett oavgjort mot Ecuador i sista matchen, tvåa i gruppen och kanske England i åttondelen. Slagläge trots allt, en repris av 74?

5. England (8)

Same shit här. Riskerar värdnationen redan i åttondelen. Men imponerar på precis samma sätt som Brasilien gör det. Genom att vinna utan att imponera, egentligen. Svennis vid rodret och en stämning i laget som skulle kunna göra Ingvar Oldsberg avundsjuk, dessutom är Rooney på G igen och får dom bara igång Rooney, så varför inte, final?

6. Ecuador (ny)

Har blandat europeisk organisation med sydamerikansk briljans, på ett sätt som liknar Brasilien 94. Stjärnorna jobbar för laget, och laget, laget, laget, backas upp av en backlinje som är lika vattentät som, som, som, en sån där swimming pool som man kan köpa för 30000000 miljarder spänn.

7. Portugal (ny)

Scolari, hjälten. Och Ronaldo, egoisten. Figo, gnällspiken. Och överlag är det ett gäng gubbar som hellre borde åka till Frankrike och spela boule istället för att slå ut massa sevärda lag ur VM. Ha kul, för fan. Le, och dansa. Figo, lägger sig ner. Och Ronaldo, försöker dribbla på nytt. Men vi har sett det förut, och det är ett sånt lag, i ett sånt läge, att om bara någon kommer dit och blåser lite grann så kan en del falla på plats, och en annan del falla på plats, och plötsligt, från ingenstans är Portugal hur bra som helst.

8. Spanien (8)

Vad ska man säga, om detta? Världens mest överskattade landslag, ever. Kanske också bättre än ever. Men jag vet inte. Varför Spanien är på plats 8 är därför: 1. Dom har visat, som sällan förr att dom kan spela även i motvind. Även i motgång. 2. Firma Torres & Fabregas är kanske den där lilla, lilla, injektionen som gör att Spanien i alla fall går till semifinal. Men inte mer. Inte tillräckligt bra, på något vis och på något sätt hoppas jag att jag får äta upp det här, men, nej, nej, nej. Spanien har slagit Tunisien som lade sig ner och glömde av att spela fotboll och ett Ukraina som förmodligen var det sämsta som synts i VM-sammanhang sen Sydkorea mötte Ungern på 50-talet och fick stryk med 9-0, sen Zaire mötte Jugoslavien 1974, och redan nu börjar folk i TV-studior analysera precis samma kalkyler som satt Spanien som världsmästare i hundra år, men glömt bort, precis det där, att Spanien är ett lag råttor som för det första inte brinner tillräckligt mycket för sin nation, och för det andra; ett gäng råttor som viker ner sig när det gäller och nästan uteslutande bara spelat bra i medgång. Torres är sannerligen en intressant fotbollsspelare, men det har funnits intressanta spanska fotbollsspelare förut, som till exemple Di Stefano.

9. Ghana (ny)

Så, kanske vi kan få ett nytt Senegal trots allt. Ghana kommer med fart, talang, så jävla mycket färger, glädje, och råstyrka. Men VM handlar också om att ha något sånt där som i 80:e minuten och med 0-1 i baken, kvartsfinal, säger att; hallå, vi kommer ju från Ghana, och därför vinner vi. En vinnartradition som fört Tyskland och Italien till 3 VM-titlar var. (Åtminstone till två av dom, haha.)

10. Italien (2)

Jag hade tänkt att skriva Australien här, och motivera endast med ett ord; ett namn; Hiddink. Men yä, yä, jag vet Italien. Bara det inte blir som det alltid brukar bli. En jävla spaghetti av allting. Bara dom inte blir rädda nu och börjar backa hem. Det här är det mest sevärda Italien vi sett på många år och DOM FÅR BARA INTE SLARVA BORT DET HÄR, för fan. Se till att gå vidare och se till att spela offensiv fotboll, eller dra.

Bubblare: Australien (ny)

Hiddink!

1257. MS PAINT: Shanghai

1256. Egentligen?

Visst känns det skönt att va' vid liv, en gång till.
Humphrey Bogart-tavlor på väggarna och två bitar socker på bordskanten.
En kopp kallt kaffe bredvid.
Som om tiden stått still, och alla andra sprungit därifrån.
Och jag hann bara inte med, när alla packade väskorna och drog.
Dom sjunger vackra sommarvisor nu. När jag inomhus och tittar ut.
Genom böckernas omslag.
Och sidorna som i varje stavning, med varje ord, säger att det var bättre förr.
Så vad gör vi här?
Vad gör jag här?
Egentligen?

1255. En kopp kaffe

Sitter med en kopp kaffe och tittar ut, på TV. Jag ser mig själv på spårvagnar i stan, utan någon att hålla om. Och det blir allt mer uppenbart, för varje dag som går, för varje steg jag tar, att livet, livet, och samhället, går ut på att para ihop två stycken individer och göra dom med barn. Vi är bara delar i en utveckling, som kommer att leda fram till den där supermänniskan, som, som första människan någonsin kommer att förstå att det är inte värt att springa länger; "så jag sätter mig ner". Och ser skeppen rulla in, i hamn. Ser skeppen rulla ut igen. Och vet han då, hur många människors ryggar som burit honom dit? Hur många droppar blod, som spillts bara för hans skull.

Så sitter jag med en kopp kaffe och avbitna nagelband. Varför ska man dribbla av alla spelare om man inte kan få in bollen i mål? Och varför sitter jag här? För att visa att man försöker. För att visa att jag försöker. Så tittar jag ut, genom skeva persienner och ser, någonstans i ögonvrån, hur; rastlösheten och kärleken går hand i hand, och sån vill jag inte bli!

1254. Vänstersväng i rusningstrafik

Med händerna tomma och skorna fulla
av grus ett moln på himmelen och om jag bara tänker
extra noga så kommer jag dit en dag med önskelistor
för tunga att dra därifrån plocka ner mig med lögner
och svek fattar ni inte att jag har sprungit mot
mål för att ta mig därifrån en bro med tunnlar i och en
hiss full av klotter och mobilnummer en busschaufför som
rabblar alfabetet och kanske borde man titta på O.C. ibland
för att hänga med i snacket nere på stan men fotografierna
på döda släktingar och dom som är döende har alltid gett
mig mer än min egen spegelbild för så vill jag aldrig bli
ett krig för att förlora och få anledningar till att gråta en
tår på sin kind är lika ensam som en droppe blod i Kattegatt
så har jag samlat vrakdelar på min strand för att någon
gång kunna bygga en flotte stor nog att åka därifrån som
Robinson och sin Fredag kom hit och älska mig jag är en sån
som betjänar folk med blickar när ni blundar tittar bort ger
mig kärlek i små paket fyllda med Northern Light gräs och går
hem weed woho och kommer ni ihåg kvällarna som inga minns kanske
är det dom som drömmarna handlar om och kärlek kärlek kärlek
så älska mig då om det är så lätt att bara finnas till älska mig
med mobilsvar fyllda av barnrumpors skrik en sekund i trans
sen femton dagar för att hitta tillbaka dit till samma plats
där små lejonungar lär sig gå och hur söta dom är så matar vi
dom bara för att bli mördare och massmördare matar andra
barn för att sprida kärleken vidare jag har inte mördat en
enda människa det är sant men ibland känns det som att jag
har hela världen på mitt samvete en vänstersväng i rusningstrafik
är värre än att döda grannens hund för dom som är på väg
till viktiga sammanträden så jävla viktiga så jävla viktiga kuperade
stigar jag går dom upp och ner upp och ner släpp ut känslorna
man lever bara en gång säger pensionärerna till ungdomarna
och ingen håller med för skrynkliga skinn kan bara snacka
om dåtiden som ett sätt att vinna ny terräng när vi sitter på
huk och skrapar trisslotter för att vinna vinna vinna pengar köpa
en hästen säng och borra oss ner i drömmarna som bara handlar
ändå bara handlar om hur små vi är så belöna mig med käftsmällar
och knytnäveslag för jag vill veta
att jag
lever och jag vill veta att jag lever

1253. Filmmanus: 50 pund

Filmmanus:

Filmen spelas i svartvitt. Långsamt, och tyst. Handlar om en liten pojke, åtta år. Olycklig blick. För små kläder.

Börjar med att pojken sitter vid ett bord. Helt tyst, filmar pojken. Mamman sitter mittemot.

Mamman säger: why don't say anything? why are you so quiet? so quiet, so quiet, so quiet... like a fish, fish, fish.

Pojken skrattar till när han får höra fish.

Mamman säger, med lite mer bestämd ton: hum? you never say a word! all the other kids are in the park, playing, and laughing, ho-ho-ho-ho-ho: when you just sit here, quieeeeeeeeeet... ha?

Pojken tyst, tittar ner mot marken.

Mamman: you never say a word! whyyyyyyy?

Pojken, tyst, viskande: I don't know how..

Mamman: what? how? just talk! talk! talk!

Pojken, tyst.

Så sitter dom i 10 sekunder. Pojken reser sig upp, kör in stolen under bordet ordentligt. Diskar sitt fat. Sitt glas, medan mamman sitter kvar och säger; talk, talk, talk! Irriterad.

Pojken går in på sitt rum. Stänger dörren tyst, som för att mamman inte ska höra.

Packar väskan med kläder. Packar ner sitt kramdjur. Tar på sig ryggsäcken och kryper ut genom fönstret. Skriver en lapp till mamma och lägger på sängen: dålig handstil: I loev jou.

Liftar. Många bilar åker förbi. En bil stannar. Mannen säger: where?
Pojken svarar: can you please drive me to ******* please.
Mannen svar: please, please, please.
Kör. Tyst i bilen. En låt sätts på. Någonting med Dylan. Pojken tittar ut genom fönstret.

Nästa klipp: pojken knackar på dörren. Hans pappa öppnar dörren, alkoholiserad. Säger; hey my little boy! How are you?

Pojken ler blygt, säger hello. Och går in.

Nästa klipp, siter i köket och köket och äter soppa. Tyst. Pappan har tvättat sig i ansiktet. Sitter bredvid pojken. Säger, what about your friends? Do you have any? You don't have any?

Pojken: fortsätter äta, koncentrerat. Tyst, no.

Pappan: mmm, that's sad. Why don't you have any friends?

Pojken: I don't know.

Sitter tyst. Pojken ser nervös ut. Äter hela tiden utan att titta upp. Pappan tittar hela tiden uppgivet på sin son. Pappan säger; got to go to bed now. See you tomorrow.

Pojken sitter kvar. Reser sig upp och diskar fatet. Har inget rum. Ställer sig framför en dammig spegel. Ler, med tandställning. Provler. Försöker le utan att visa tandställningen. Lägger sig på kökssoffan. Hämtar en handduk på toaletten, äcklig toalett, och drar den över sig som täcke. Ligger vaken. Med öppna ögon. Somnar till slut.

Nästa dag dricker farsan sprit.

Pojken sitter på en stol i köket och försöker läsa en bok för sig själv. Läser högt och stakar sig.

Telefonen ringer. Det är pojkens mamma som ringer. Pappan skäller. Säger; WHAT, i don't know what to do.. I don't know.. ha? buy a tennis racket? how can we afford that? 40 pounds? hmmm.. okay, I get it.

Pojkens födelsedag. Får ett tennisrack. Försöker le; säger thank you. Dom går därifrån. Pojken ligger kvar i soffan och somnar om. Med tennisracket under soffan. Det är det enda han får.

Går ut på gatan utanför farsans hus och letar maskar. Några pojkar på andra sidan skjuter fotbollar mot ett plank lite längre bort. Zoomar in maskarna. Säger, hey Theo, hey Lola, hey do you wanna take a swim. Leker med insekter. Dödar dom. Tappar maskarna i brunnarna och säger; noooooooo.. Theo?? oh, Theo.. I love you.

Nästa scen. Mamman skjutsar med pojken på en tennisturnering. Frågar: are you looking forward to play? Pojken; mmmm.. mamman drar lite taktik. Hur han ska spela. Hur han ska hålla racket.

På planen får pojken stryk. Vinner inga poäng. Och mamman skriker. Skäller ut honom på vägen hem.

Åker hem till sin mammma. Tar en promenad. Sparkar stenar framför fötterna i allén.

Kommer tillbaka, mamman säger att dom ska kolla hans syn. Han kanske ser dåligt. Det kanske var därför. Åker till en optiker. Mamman pratar öppet och kärt med optikern. Dom kollar hans syn. Kameran filmar bakifrån. Stora bokstäver. A, T, M. Optikern: no. Wrong. Han köper glasögon. Tittar sig i spegeln, ser olycklig ut.

I bilen på vägen hem. Mum, I don't want any glasses.
Mamman: I doesn't matter.

Ny turnering. Mamman säger; this time you have glasses.

Pojken förlorar. Sätter en bra boll, blir glad. Men mamman tittar bort. Ser inte. Han knyter näven för sig själv. Nästa boll: missar. Mamman ropar: håll racket mer så här. Visar med handen. Pojken rättar till racket, hur han håller det. Missar igen.

Mamman på vägen hem: I payed 50 pound for this. And you didn't even try! You are a shame! A fucking shame!

Pojken gråter. Tittar bort.

Nästa scen: pojken sitter på trappan utanför mammas hus. Har massa maskar i sitt knä. Går in. Letar upp 50 pund i småmynt i en sparbössa. Häller ut dom i sin säng. Räknar dom. Får ihop 54 pund. Lägger dom i en skål på bordet. Går ut.

Tar med sig alla sina kort från sitt rum. Plockar ner dom. Alla gånger han skrattat, men alla gånger med olycklig blick.

Skriver I love you på en lapp och stoppar den i fickan. Går till ett träd i skogen och hänger sig. Lägger en lapp på bordet, jag är i skogen.

Mamman kommer dit och ser det. Pengarna, 50 pund, ligger nedanför och en lapp med: I love you, mum. I loev you, dad. Good bye.

1252. Här leker döende barn, så kör.

Och vad jag ser, det enda jag ser är små barn som härmar äldre barn som härmar andra som härmar andra som härmar dom som tror att dom vet. Och vad dom vet är ingenting annat än en illusion, en nytvättad spegelbild. Någonting. Så att det, går tillbaka till en början, kanske ett slut; där någon stod och härmade vargarna som ylade och lejonen som morrade. Så vill jag, byta ut dom där skyltarna, ni vet; kör sakta, här leker levande barn. Till; här leker döende barn, så kör. Vi ska alla ner i jorden någon gång. Det är bara en fråga om tid. Så kör. Så kör. Och sluta larva er. Och bara så, genom att trycka plattan i bott och köra ifrån även dom som härmar oss. Och bara så, bara så kan vi leva våra liv.

***

Ibland när jag pratar med folk får jag för mig att det är inte jag som står där. Någon som försöker passa in, är inte mer än skalet han försöker trä på sig. Som clownen är lika mycket barnen som skrattar, som han är sitt eget smink, sitt leende i spegeln och allt det där.

***

Jag ville ha någon som älskade mig. Och fick det. Men glömde av att älska mig själv, så att det till slut bara blev pannkaka. En sån där pannkaka som man rullar, rullar, rullar, rullar, så att den går sönder. Sen sitter man bara där och stirrar.

1251. Bo Hansson

Jag jobbade på ett fastighetsbolag en sommar. Och alla andra som jobbade där var 50 plus, rökte, och hade fördomar om invandrare. Dom drog skämt om alla som bodde där, och en gång kom en hyresgäst, som var märkbart utvecklingsstörd, förbi kontoret. Han frågade efter kompostpåsar, fick kompostpåsar. Och gick därifrån. När dörren klickat igen sa en av dom som jobbade där, med snusen rinnande över tänderna; du, han är inte så smart precis, men han är tydligen en djävul på att skriva dikter.

Det där har förföljt mig.
Ibland skrattar jag åt det.
Inte för att jag någonsin trodde att den där killen skrev så bra dikter.
Han kanske gjorde det.
Men för att han som jobbade där inte såg sambandet mellan att vara smart och skriva bra dikter.
Det finns nog inget samband. Kanske finns det ett samband.
Men hur fan ser det ut, egentligen?

***

Jag vill spraya på en betongvägg i stan att Bo Hansson är gud.
Inte för att jag menar det.
Men för att det skulle vara coolt.
Alla kids hade undrat vem fan Bo Hansson är.

Då ska jag säga till alla kidsen, att Bo Hansson är en gubbe på TV som ofta har rätt.
Och dom kommer hata honom för det.

***

Till dom som förnekar att det finns en abstrakt värld.
Att allting är konkret.
Hur ska dom så förklara tankarna? Om tankarna så säger att allting är konkret.
Hur ska dom förklara tanken som säger att vi kanske inte vet?

***

Alla gubbar laddar ner porr på sina datorer.
Sen sitter dom och skrattar åt det. Tittar och skrattar.
Som om, som om; det inte är på riktigt.
Inte så allvarligt.
Bara på skoj.
Säkert.

***

Fångad av ord som alltid måste skrivas ner.
Som prästen när han leder sin bön och ser att ingen annan ber.

1250. VM: Topplista efter första omgången...

Vilket lag imponerar mest. Vilket lag är bäst. Här:

1. Italien

Italien, Italy, Luca Toni. Dom där snygga stropparna, ya know. Dom där sliskiga, äckliga, filmande, stroppiga, stroppiga, stropparna som säger att domarna fuskar. Att dom är mutade. Och sen mutar dom domare själv, kommer det fram. Ärligt talat, fan vad jag hatar Italien och fotboll. Men ibland går det inte att låta bli. Italien leder med 1-0 och backar inte hem. Nesta och Cannavaro är tillsammans med Englands Ferdinand och Terry VM:s bästa backpar. Buffon kanske den bästa keepern. Totti den största divan. Den största stroppen. Och Italien är så jävla Italien. Och ibland funkar det.


2. Brasilien

Det finns folk som dissade Brasilien efter Kroatien-matchen. Till dom kan jag bara säga en sak: inledningsmatcher är alltid svåra. En sak till: Kroatien är bra. Dom är Balkans Tyskland. Fysiska och organiserade. Jag trodde på oavgjort stenhårt. Men varför Brasilien är tvåa här är för att dom har 11 stycken som kan avgöra matcher och igår trädde den 11:e fram. Han som aldrig brukar lyckas när det väl gäller. Kaka. Kaka. Kaka. Individuella prestationer, det är dom bäst i världen på och sällan har ett förlorande lags anhängare dansat så mycket och sjungit så mycket. Och varit så glada. För att det är Brasilien. För att Brasilien är så Brasilien. Så jävla mycket Brasilien. Och ofta funkar det.


3. Holland

VM:s Barcelona. Små, ettriga spelare. Van Basten har säkert VM:s mest intressanta blandning av unga och gamla. Men dom har en sak gemensamt, en sak som Frankrike saknar totalt; dom har HUNGERN, dom är så jävla på G, dom är så jävla inne på att vinna VM den här gången, den första gången, så att varje målgest blir en TV-puckshög med Robben underst. Och just det, dom har Robben. Och, för att återknuta till France; det som symboliserar Frankrike med en Henry med uppgiven blick, upphöjda ögonbryn, putande läppar, och armarna utslagna; är motsatsen till vad som symboliserar Holland detta VM; en liten ettrig unge på under en och åttio som springer med trumvirvlande ben och skjuter in bollen i mål och fortsätter i samma takt, sträcker armarna i skyn, skriker med vidöppna, spända ögon, och lägger sig på rygg för att han vet, för att han vet, hur bra han är.


4. Argentina

Jag har en tes att alla lag som vinner VM måste ha en spelfördelare med hjärta och puls och en spelfördelare som leder laget. Den här spelfördelaren ska helst spela offensiv mittfältare och jaga bollar och förse anfallarna med bra bollar och nästan gråta för varje insläppt mål. Zidane 1998. Ronaldinho 2002. Maradona 1986. Mattheus 1990. Zico 1982 (och nej, dom vann inte, men ändå.) Well, well, av det här VM:ets tilltänkta spelgenier, eller vad man kallar dom, så har bara Riquelme kommit igång på riktigt, och visat vad han går för. That's why Argentina blir att räkna med.


5. Tjeckien

Rosicky, någon? Wow. Ett nästan komplett lag som säkert kommer att komma till kvartsfinal, men där få problem. Inte för att dom inte är bra, men för att dom inte har vinnarmentaliteten, för att dom inte har tålamodet, som i EM 2002, och hur mycket bättre än Grekland dom var blev bara en tyngd och varje stolpskott blev ett steg bort från mål för att dom fick för sig att den där jävla bollen bara inte var menat att gå i mål. Tjeckisk talang med tysk mentalitet hade vunnit VM med 100-0, som Puskas Ungern när det begav sig på den svartvita tiden. Men inte nu, och inte här.


6. Tyskland

Puh, jag vet inte vad man säger efter två insläppta mål mot Costa Rica. Men fyra framåt och hemmaplan.


7. Spanien

Ukraina var VM:s största negativa överraskning hittills så Spaniens 4-0 säger inte så mycket mer än att det var 3 poäng och 4-0 i målskillnad. Torres var bra. Raul var pigg. Puyol stabil, och allt sånt där. Men hur går det med nerverna i en åttondelsfinal? Eller vid ett baklängesmål?


8. England

Hmmm. Kontrollerade matchen bra. Backade hem och det syntes ända till Peking hur gärna Svennis ville ha dom där 3 poängen. Om Rooney kommer in och Gerrard får in några av sina stjärnskott i mål så kan England slå precis vilket lag som helst.


9. Elfenbenskusten

Får svårt att ta sig vidare från VM:s i särklass svåraste grupp, men imponerade stort. Inte med de individuella insatserna, men hur de höll fast vid sina positioner och spelade tålmodigt, strukturerat, och så oafrikanskt som det någonsin går att spela. Dessutom med några spelare som kan avgöra matcher; så som Drogba. Kanske inte VM-guld den här gången, men varför inte om ett par hundra år? Nä, om fyra år. Och fan, igen, att dom hamnade i en sådan svår grupp.


10. Mexiko

Mexiko är Mexiko och kommer åka ut i åttondelsfinalen. Spela hyffsat bra och den där långa giraffen längst fram kommer älskas ändå. Som Sukur älskas i Turkiet. Utan att vara speciellt bra, egentligen, och oftast inte alls imponerande när det väl gäller, men ändå; kärlek bygger på så mycket mer än att göra mål.

1249. Barn med bibliska namn

Barn med bibliska namn klottrar
kyrkodörren full med svordomar kallar kantorn
för bitch och byter nattvardsvinet mot sprit några
katter med stympade svansar är fortfarande katter och
herren som samlar in kollekten har samlat in kollekten
i tre tusen år är fortfarande en man som samlar in
kollekten kommer en dag förr eller senare när han slår
ut med armarna lägger huvudet på sned och säger never
never I was made in Taiwan till ljudet av tre miljoner
speglar som faller ner från himmelen inse
att han bara skämtade en bibel som
huvudkudde är fortfarande en kudde men drömmarna
om ett extra liv är bara till för att döda oss förödmjuka
oss och lura oss vilka jävla svin och idag går kollekten
till barnen i Kosovo innanför vid korset och pastorer
även pastorer petar i näsan när ingen ser när ingen
ser och även pastorer får morgonstånd och även
pastorer beställer hemkörning och pizza och videovåld
och porrmusik och fetma och fetma och fetma och fetma
så börja le ni är med i dolda kameran hej gud
såg du mig eller ska jag knäppa händerna extra hårt
igen och hårdare hårdare så att knogarna domnar
och naglarna färgas blåa det är väl det du vill åt så
skratta då jag är här för dig i am here for you en
död man och på gravstenen suddar dammet
ut vad vi en gång ristat in utanför
en gubbe i frack som blottar sig och
bank bank bank på dörren någon där och ett
vad gör du här till svar bitch stick och
brinn för gamla testamentet handlar inte om
såna dig och så leker vi vidare med våra egna tillbehör
spelar TV-spel med slagsmål på gatan varvas med
drömmar om fred i världen och Rädda barnen-samtal
det är inte så det är dom som behöver rädda oss med ett
leende i rutan och sopor i sina hår kan vi förstå
att livet inte går ut på att köpa julklappar och smycken
och le såna där perfekta retuscherade leenden som man egentligen
bara ser i Afrika la la la love en pedofil är lös och
jag behöver ny olja till mopeden kom så slår vi
två flugor i samma smäll och drar den baklänges
på tredje grenen sitter den fetaste fågeln och skriker
ut skällsord till dom andra fåglarna som inte
ens passar att citeras här

tanter i affären står vid kassan
och stirrar mot kunderna
som fiskare fäster blickarna på horisonten säger
det blir trettiotre och femtio har du en femtioöring eller
ska jag visa pattarna jag bara no thanks på flytande
engelska och ett långfinger bakom ryggen på flytande
teckenspråk några steg mot utgången och en käftsmäll
av svängdörrarna för att komma därifrån dom fryser fast
på sina platser tynar bort och stelnar in och om jag
fick vara president för en dag skulle jag ställa mig framför
kamerorna och säga att bara för att du inte kan få barn
eller nåt så betyder det inte att du måste bli nunna eller
munk det betyder bara att det inte finns något kvar
här att se been there done that på varje träbänk i varje
park skrivit in könsord i tusch som en nutida
Jean D'Arc

dom snackar om uppåtvindar uppåtvindar
uppåtvindar när jag sitter här och bara vill ner under ytan och hämta luft igen som ungar med häng i rika stadsdelar kan gilla Wu-Tang Clan
lika mycket som kidsen i förorterna men inte på samma sätt
vilket jävla sätt du har ett sätt att säga MHM jag inte
trodde fanns men nu vet jag det så det så och hej len det är
dags för oss att springa vidare så spring då så spring då och
för att fåglar flyger betyder det inte att dom
är oskulder att dom inte är pissed off dom har bara köpt
vingar för pengarna för att kunna slippa oss meteorologerna
höjer brandriskvarningarna och tändsticksbolagen
höjer tändstickspriserna sida vid sida tillsammans följs
dom åt en tant på stan som frågar alla vart hon kommer ifrån
ibland några som ler och en rad uppställd på andra
sidan gatan av utvecklingsstörda barn som tigger kärlek
när vi bara ger dom kalla mynt så kalla mynt på nyheterna
en operationssal och bredvid en kravall som gått
överstyr dom säger lämna tillbaka våra barn och hatar
pedofilerna som om det inte är vi som utbildat oss
själva till att sticka kukar i allt det där som rör sig och
någon gång trampar någon för långt som övertramp
i längdhoppen och om vi bara skulle ta bort den
där brädan så skulle ingen hoppa över igen man
måste få vara barn när man är hundra år
man måste få vara barn om hundra år

1248. Wu-Tang Clan

Dom snackar om uppåtvindar uppåtvindar uppåtvindar
när jag sitter här och bara vill ner
under ytan och hämta luft igen

ungar med häng i rika stadsdelar
kan gilla Wu-Tang Clan lika mycket
som kidsen i förorterna

men inte på samma sätt
vilket jävla sätt du har ett
sätt att säga MHM jag inte
trodde fanns men nu vet jag
det din jävla bitch din jävla
bitch din jävla bitch

stora ungdomsgäng med ICA-kassar
fyllda av folköl drar förbi
på gatorna när jag sitter inuti
och laddar ner musik permanent
permanent
permanent

1247. och dom där spegelbilderna...

Studenter vilsna och förbannade på sig själva mest på sig själva söker in psykologprogrammet tusen poäng för att kunna säga jag hatar dig jag hatar dig och verkligen mena det

på medicinpaketens baksida läser vi om våra liv som små ungars hopp om framtiden drömmar om att komma härifrån har någon målat en streckgubbe med tre armar och döpt den till Zlatan Ibrahimovic från då till nu är skillnaden att dom målade av barbar och sånt när vi idag målar av dom som var coola nog att säga ifrån stopp det räcker nu prata om sig själva i 3:e person som om det vore någonting på G och kanske kanske kanske fyller vi bara i det stora svarta hålet som folkhemmet borrat in i oss våra bleka kroppar undernärda magar svultna halsar och vidöppna näbbar när alla för en-politiken ställde spegelbilderna utanför till att hånas och pinas smutskastas och svärtas ner till att drunkna i ett hav av blod gul ketchup på rabattkuponger täckta endast av rökmolnens damm täckta av damm täckta av damm och så mycket frost att vi där kunde skriva I was here I was here som om det någonsin varit sant uppsköljda på land till att räkna dagarna som streck ristade i sand alldeles för nära havskanten så att vågorna sköljer över blåser bort och fyller igen dom som luckorna dom där luckorna i våra liv som vissa kallar för minnesluckor och andra kallar för kärleken förr eller senare och förr eller senare byter vi nappflaskan mot p-piller morsorna mot hororna bröstmjölken mot sprit för att passa in för att bevisa lika mycket för oss själva som för dom som stannar till säger jaja och går därifrån bevisa att vi växt upp att vi är äldre nu gamla nog att snacka om allt det där vi växte upp till som något vi inte längre känner igen

en streckgubbe till med jättelång kuk och får jag mvg nu

för mycket naket tycker dom påklädda när vi står barfota och räknar stjärnorna som faller ner och kanske önskar vi oss nya skor när alla andra springer bort bort fån oss så kisar vi så kisar vi och kanske önskar vi oss bara en stjärna som inte tindrar eller en stjärna som tindrar men aldrig aldrig någonsin kommer falla därifrån

hade lika gärna kunnat var du du du som vann en miljon var kung president och förbundskapten men det är ingenting vi skämtar om för att vi alla vet att såna skämt är inte roliga

och några tidningsutklipp från Big Brother-deltagares nya liv för så vill vi också bli vi vill bli älskade för ingenting hyllade för ingenting till att lämnas bakom någonting och inte ens förstå vad det är
jag säger så här jag säger som flugor vill ut ur husen söker sig brända barn till elden inte för att brännas igen men för att dom inte ser att på vägen ut på vägen därifrån är ett glasfönster som ingen ser så tittar vi på börja banta-program Rick Lake och Pimp my ride för att dölja det faktum just det faktum att för varje steg vi tar mot varje mål vi har lämnas drömmarna vi hade som barn bakbundna till att svälta ihjäl slockna och försvinna ut som avundsjuka bittra debattinlägg och en dagens ris till han som sket i att plocka upp den där bajskorven som att vi mår bättre nu vi mår inte bättre nu men vi har någonting att prata om för vi vet alla vem det är trots att vi aldrig sett honom

och dom där spegelbilderna som lämnades utanför ringen av vända ryggar står ensamma nu översvämmade av blod och drunknade i damm på radion sjunger en vattenkammad man om att livet är bra och jag kan inte sluta att hata honom för hur han säger det som om han visste som om han visste som om han någonsin varit där här eller någon annanstans där såna låtar bara tjänar till tomma blickar öppna käftar knäppta händer och lite krigsdans till slut så sitter jag här och river dagboksanteckningar från mina bleka skuldror för det blir aldrig vad man tänkt sig och vad man tänkt sig hamnar alltid i någon annans famn och yes pina mig håna mig och kasta mig över bord till dom där speglarna täckta av damm så kan spolas upp på land till en öde ö räkna dag efter dag efter dag efter dag skriva ner dom i sanden och kanske kanske få någonting att leva för

1246. 140 knyck

Förvirrade doktorer vrider knapparna på TV:n motströms reklam för nyheterna och några döda människor på omslaget till varenda Vad hände 2001-bok som att det inte längre räcker med att stå bredvid och hålla med svara okay på frågorna no no no man måste dö först man måste tydligen dö och jag vill bli en martyr en sån som folk snackar om en sån som konstnärer gör statyer av här titta hit kom och känn skulptera mina skuldror av en klump margarin jag kommer ändå smälta bort när solen tittar fram tyna och mynna ut i en å en lite större å en lite större å som jag inte ens och aldrig heller kommer veta namnet på

bilar med sirenerna påslagna skrikande och skräckslagna körande vilse i rondellerna runt runt täckta av damm och rusningstrafik förlåt jag älskar dig men det var aldrig meningen att det skulle bli vi två

ska jag gråta nu för att visa att jag bryr mig men tårar pratar inte tårar svär

17 år och gravid med den där känslan av att bli en av alla dom forna pojkvännerna som står på kö i hennes garderob och som spottas på ibland den kommer inte som en knock den kommer som en snöstorm och snöflingorna som ligger kvar på marken utan att smälta men som färgas gula av hundarnas kiss och bruna av fabrikernas avfall; i hörnet står en pojke och försöker sälja tidningen säger medhållande du vet den där snön kan innehålla bakterier och en tidning för 10 spänn kom igen och våga då

som om vi någonsin ska läsa den utan dåligt samvete för alla krig vi inte deltog i när det borde vara precis tvärtom

den där känslan som en röd tråd för varje människa som går över gatan ser dom mig kommer dom se mig när jag tar fart 140 knyck och kofångare med taggar på jag vill inte döda er jag vill inte döda er jag vill bara se mig själv i tidningsbokstäver

den där känslan och hur jag plockar min blomma ren från blad som ett älskar älskar inte älskar älskar älskar älskar dig ändå för tårar pratar inte tårar svär ser jag dom rulla över min kind som regndroppar över tegelsten stupränna och ner till pölarna av rusningstrafik och damm

kurser för att bli någonting för att bli bra när vi knyter våra skosnören och hoppar av i brist på alternativ för att inte bli som alla andra dödliga människor som vet precis hur mycket två burkar tonfisk kostar på Ica Maxi i Partille herre gud ge oss några cigg att andas in andas ut så överlever vi

förvirrade doktorer vrider klockan baklänges och pekar fuck you till framtiden för allt vi lär oss är att passa in just nu och just här när alla andra säger att vi är precis som dom så är priset högt för att tillhöra det där som dåtiden skissade upp som ett hån till våra egna till våra egna till våra egna förruttnade förkolnade spegelbilder

så lutar jag mig mot väggen full av klotter könsord vill du knulla-snack och stringbrudar bara för att kunna drömma mig bort någon annanstans

till kärleken
åhå kärleken

1245. Sjuka drömmar

Sjuka drömmar.

Vi klättrade i berg, jag och min mamma och min syster. Kanske 8000 meter upp och på 8000 meters höjd började det regna stenar från himlen. Jag sa till mamma och min syster: jag vill vakna nu. Jag vill vakna nu. Det är inte roligt längre. Vi kan dö.

Och kanske är hela livet likadant. Kanske är hela livet bara en dröm, som vi någon gång vaknar ur, och börjar leva på riktigt.

1244. Roligt om VM

Roliga felsägningar:

1. Trinedine Trinedad (Zinedine Zidan, eller; Zinedine Zinedane)
2. Saudabriabien (bara roligt)

Andra roliga saker om VM:

Angolas förstamålvakt är klubblös, och har tränat på egen hand. Han har även tränat temporärt med ett division 3-gäng från Portugal.

Angolas nyckelspelare har också tränat på egen hand. Har varit skadad, och har landets mest lyckade utlandsproffs, vilket inbegriper "en misslyckad tid i Benfica och några år i Quatar, nu klubblös."

Forza Angola!

1243. En dag i Cassius Clays liv

19:45

den bästa känslan är att bli väckt på morgonen av någon som bara ligger bredvid och andas och som inte borde vara där som bara är där någon man tycker om som smyger sig in genom ett öppet fönster utan att man märker det man bara sover och sover och sover och någon gång tänker man det ligger en kudde bredvid som ser ut som en människa och så känner man och så hör man någon andas och sen så ligger man bara där och håller om och håller om och håller om för att man inte har något bättre för sig och man tänker att man ska ligga kvar i den där sängen i hundra år tills man dör och så blundar man och allting känns som en stor ocean och sängen är ett skepp och plötsligt kan man inte gå därifrån för det är bara hav runt omkring och så ligger man kvar för att man inte kan göra någonting annat och bara andas in och andas ut andas andas andas och ingenting annat spelar någon roll

22:10

tillbaka till gbg igen tillbaka till vasastan järntorget majorna och linné tillbaka efter ett år utomlands känns det som och nej lund ligger i sverige ju så vad snackar du om jag snackar om this att det känns som att lund är en ö en sån där ö där alla festar och sjunger små grodorna sånger dygnet runt för att plötsligt när sverige är där så betyder dom sångerna någonting här just och nu lund är som en ö som kos där alla vaknat upp med en sån baksmälla som bara spränger och spränger och spränger tills man fattar att det funkar inte längre jag måste göra någonting och man skickar sms och säger jag ska aldrig dricka igen bla bla bla som citeras nästa lördag igen och alla skrattar för att det inte blev så det var ju inte ens nära så hallå och man vet sånt när man säger det och man vet det så jävla väl och lund är en sån ö där alla plötsligt fick för sig att resa sig upp och börja gå men ingen har någon aning vart hon eller han ska ta vägen som står bara mitt i vägen och säger hallå hallå hallå vad händer i helgen då

00:57

och en mobiltelefon som aldrig ringer är ett svart hål rakt in i hjärtat och man säger kan du älska kan du älska mig till sig själv i spegeln bara för att känna hur det känns att ha någon att säga det till och för mannen i grottan blev ekot en bästa vän en sån man litar på en sån litar på men också en sån som utan förvarning kan säga håll käften vad fan snackar du om

01:15

och jag lämnar allt i ett kaos i ett kaos som bankrånaren bränner upp sin bil för att inte kunna återvända dit som mannen dödar frugan istället för att låta henne säga hej då och gå och jag menar sånt är ju sjukt men jag lämnar allting i ett kaos spränger det i tusen bitar så att jag inte ska kunna återvända dit och saknaden är bara längtan efter något man kan få så krossar jag min spegelbild och lägger skärvorna i mitt hår säger vad var det jag sa vad var det jag sa om att aldrig komma härifrån så springer jag och bevisar motsatsen och flyr jag reser aldrig jag bara flyr flyr på jakt efter något att gömma mig bakom ett hem är bara gömstället från omvärlden tills någon knackar på en granne eller nåt kanske en brevbärare som säger är det här paket till dig ett vykort och så fattar man att världen vara större än så och skärvorna i hårbotten sitter som gravstenar på kyrkogår'n och sen så börjar allt om på nytt igen precis när man trodde att det var över

04:03

Kom igen - vi drar
sicksack genom stan
som barfotabarn
sniffar allt vi kommer över
från brunt socker till bakpulver
ramlar ut sen in igen
och dansar oss galna
inne på en övergiven bar
upp upp till skatorna
där alla är som du och jag
för vasastan som
chinatown (och jag
dansar med en flicka
hon dansar mig galen
sen dansar hon med
Richard på trottoaren)

06:29

alltid när jag läser min skunkdagbok tänker jag shit vilket jävla skämt jag är. typ en barnrumpa. ja, ett skämt iaf. sen så tänker, hm, jag ska skriva nåt smart så att alla fattar att det inte är så. sen skriver jag nåt. smart. sen läser jag det nästa gång jag kommer in och tänker samma sak. att jag är ett skämt. igen.

och jag kommer iaf iaf iaf iaf iaf iaf tänka samma sak när jag läser min dagbok nästa gång.

haha.

ibland blir folk gravida såna man bara va är hon gravid redan hon är ju inte ens 10 år nä men 20 år och ibland blir folk inte gravida och då tänker man okay okay okay

06:37

varför slösa bort sitt liv på bra jobb och sånt när man kan slösa bort det på dåliga jobb och sprit varför inte röka när man kan röka och varför inte röka när det finns typ 1000 sätt att blåsa rökringar på. stora små skitstora skitsmå och 996 sätt till ovala 995

därför därför därför att därför att att att att säger alla dom som vet. ha. som om dom vet som om dom känner oss som om dom tror att vi vet att dom vet och säger så här fan vad bra dom var när dom har gått därifrån vi bara gör en high five och sen är det inget mer med det.

06:40

vi är inte rädda vi har bara inte något bättre för oss.

06:53

så knulla då sen knullade dom i Mannes garderob som att inte vi skulle höra och aha som att vi plötsligt menade vad vi sa men om vi hade sagt knulla oss så hade dom bara vänt sig om sagt vadå era jävla skojare

06:56

jag vill bli full nu jag vill bli idag så att jag kan gå runt på stan och säga I love you till barn och mena det och inte mena det och låtsas som att jag menar det och kolla vilka som säger detsamma och vilka som tror att jag är ett ufo eller nåt att jag är en full utomjording som att alkohol skulle finnas på någon annan planet än den här hahaha och sånt tror folk på dom tror att utomjordingar går runt och klär ut sig i gröna dräkter för att det ska vara så för att jorden är grön och kanske kan dom gömma sig i skogen eller nåt sånt tror folk när vi bara sitter bredvid och tittar på när vi sitter på parkbänkar i stan och säger gunde svan till dom som går förbi när vi går genom allén och sparkar stenarna framför oss det handlar nästan alltid om det men varför vet man inte och jag ska bli full som ett barn och alla barn kommer tro att jag är ett ufo eller nåt men det skiter jag i

06:58

jag vill bli svettig nog att säga nähä det gick inte men jag försökte iaf bara då kan jag gå och lägga mig i sängen som en riktigt man som någon som har uppfyllt någonting nämnligen misslyckande att uppfylla något omöjligt något som inte gick men som iaf var levande och efter det ska jag inte en enda natt vara rädd för drömmarna nä jag ska välkomna dom och välsigna dom och skämta med dom och säga kommer ni ihåg Mexico 86 och hur jag boxade den där bollen i mål kommer ni ihåg herden utan lokalsinne och alla förlorade får kommer ni ihåg hur mycket jag älskade allt det där som inte ens var kärleken men bara ett sätt att få tiden att gå och ett sätt att få tiden att gå och ett sätt att sätta sig ner på huk säga mhm och kisa med ögonen som om man egentligen och egentligen och verkligen redan gått därifrån

07:02

att bli gammal och att åldras med värdighet handlar öht bara om att inte vara äldre än igår och att vara gammal att vara gammal är att kunna lägga sig ner utan att skämmas för hur man mår

07:14

och fåglarna kvittrar och jag vill bli som dom

1242. 6 månaders skunkdagbok!

[2006-06-06 06:33]
06:29

alltid när jag läser min skunkdagbok tänker jag shit vilket jävla skämt jag är. typ en barnrumpa. ja, ett skämt iaf. sen så tänker, hm, jag ska skriva nåt smart så att alla fattar att det inte är så. sen skriver jag nåt. smart. sen läser jag det nästa gång jag kommer in och tänker samma sak. att jag är ett skämt. igen.

och jag kommer iaf iaf iaf iaf iaf iaf tänka samma sak när jag läser min dagbok nästa gång.

haha.

ibland blir folk gravida. såna man bara, va är hon gravid redan hon är ju inte ens 10 år.. nä men 20 år.. och ibland blir folk inte gravida och då tänker man okay. okay. okay.

06:37

varför slösa bort sitt liv på bra jobb och sånt när man kan slösa bort det på dåliga jobb och sprit. varför inte röka när man kan röka. och varför inte röka när det finns typ 1000 sätt att blåsa rökringar på. stora. små. skitstora. skitsmå. och 996 sätt till. ovala. 995.

därför därför därför att därför att att att att säger alla dom som vet. ha. som om dom vet. som om dom känner oss. som om dom tror att vi vet att dom vet och säger så här fan vad bra dom var när dom har gått därifrån. vi bara gör en high five och sen är det inget mer med det.

06:40

vi är inte rädda vi har bara inte något bättre för oss.

06:53

så knulla då sen knullade dom i Mannes garderob som att inte vi skulle höra och aha som att vi plötsligt menade vad vi sa men om vi hade sagt knulla oss så hade dom bara vänt sig om sagt vadå era jävla skojare

06:56

jag vill bli full nu jag vill bli idag så att jag kan gå runt på stan och säga I love you till barn och mena det och inte mena det och låtsas som att jag menar det och kolla vilka som säger detsamma och vilka som tror att jag är ett ufo eller nåt att jag är en full utomjording som att alkohol skulle finnas på någon annan planet än den här hahaha och sånt tror folk på dom tror att utomjordingar går runt och klär ut sig i gröna dräkter för att det ska vara så för att jorden är grön och kanske kan dom gömma sig i skogen eller nåt sånt tror folk när vi bara sitter bredvid och tittar på när vi sitter på parkbänkar i stan och säger gunde svan till dom som går förbi när vi går genom allén och sparkar stenarna framför oss det handlar nästan alltid om det men varför vet man inte och jag ska bli full som ett barn och alla barn kommer tro att jag är ett ufo eller nåt men det skiter jag i

06:58

jag vill bli svettig nog att säga nähä det gick inte men jag försökte iaf bara då kan jag gå och lägga mig i sängen som en riktigt man som någon som har uppfyllt någonting nämnligen misslyckande att uppfylla något omöjligt något som inte gick men som iaf var levande och efter det ska jag inte en enda natt vara rädd för drömmarna nä jag ska välkomna dom och välsigna dom och skämta med dom och säga kommer ni ihåg Mexico 86 och hur jag boxade den där bollen i mål kommer ni ihåg herden utan lokalsinne och alla förlorade får kommer ni ihåg hur mycket jag älskade allt det där som inte ens var kärleken men bara ett sätt att få tiden att gå och ett sätt att få tiden att gå och ett sätt att sätta sig ner på huk säga mhm och kisa med ögonen som om man egentligen och egentligen och verkligen redan gått därifrån

07:02

att bli gammal och att åldras med värdighet handlar öht bara om att inte vara äldre än igår och att vara gammal att vara gammal är att kunna lägga sig ner utan att skämmas för hur man mår
[2006-06-05 02:14]
02:12

oui. tentaplugg och TTA. vad fan.

25 years-låten. ska nog åka till Roskilde. moah. allt stämmer. det ska bli en big reunion.

och fuck me I'm twee-pins igen. fan vad seventeen.

bäst: när Oldsberg sjöng Känn ingen sorg för mig Göteborg.

[2006-05-31 04:29]
04:27

jag lyssnar på massa flickpop. det är skitfint.

Paris sisters - Dream lover
Diane R(en?)ay - Please don't talk to the lifeguard
The Goodees - Condition red

yä, yä, yä!

[2006-05-30 00:56]
00:55

Primal Scream - Movin' on up

med bandare och folköl.

[2006-05-28 05:26]
05:26

i dag har fcukkkkkat upp allt och jag like it.

[2006-04-09 14:13]
14:11

allt går i tusen knop och det är bara hääärligt. haha

jag ska
starta klubb
vara DJ
sminkas
dansa

<3

[2006-03-13 16:05]
16:05

Language proof & logic. vilken jävla skit! haha

[2006-03-09 14:58]
14:55

http://www.btinternet.com/~alexc/audio/canyouhearme.ra

"Vi er best i verden! Vi er best i verden! Vi har slått England 2-1 i fotball!! Det er aldeles uuutrolig! Vi har slått England! England, kjempers fødeland; Looord Nelson, Looord Beaverbrook, Sir Winston Churchill, Sir Anthony Eden, Clement Attlee, Henry Cooper, Lady Diana. Vi har slått dem alle sammen, vi har slått dem alle sammen. Maggie Thatcher can you hear me?
Maggie Thatcher, Jeg har et budskap til deg midt under valgkampen: Vi har slått England ut av Verdensmesterskapet i fotball. Maggie Thatcher. Som de sier på ditt språk i boksebarene rundt Madison Square Garden: Your boys took a hell of a beating! Your boys took a hell of a beating!"

[2006-02-18 18:00]
17:59

bakis. måste plugga. bakis. måste plugga. lyssnar på Rolling Stones.

Vad gör alla skunk-flickors pojkvänner när skunk-flickorna sitter hemma och skriver dagbok om hur kära dom är, är, är & att dom gråter och sånt.



[2006-02-12 15:10]
15:09

tre killar kom in med byxorna nerdragna.
jag frågade varför.
sen frågade dom om jag knarkade.
alla blev skitsura och idag är jag skitbakis!

[2006-02-08 11:58]
11:57

ny musik, bla, bla, ny musik & tidigt upp på morgonen. 1966 och ny musik. 1967 och ny musik.

Lund [2006-01-22 20:13]
20:11

haha, igår var vi på en nation och allt slutade med att DJ'n kom ner och dansade till Teenage kicks med oss och sen satte han på irländsk folkmusik, yäs, Poughs, och, yäs, alla dansade och jag trodde att det skulle vara så 4-ever, sen kom en vakt och sa att det var slut, sen gick vi ut och tände en cigg, sen hem, hem, hem, till studentkorridoren, efterfest, och en kebabrulle i ena handen. yes!!

[2006-01-14 16:33]
16:30

vi pratade skitlänge igår. om självmord & politik. och det kändes som att det var samma sak. samma tårar, samma skit. det fanns en tjej i laos som tog livet av sig bara för att hennes bruna halsduk till skoluniformen inte var ren och läraren hade påpekat det och morgonen såg hon att den bruna halsduken fortfarande inte var ren så hon gick in på toaletten och hängde sig i den bruna halsduken. hon blev bara 7 år, och allt det där blev en notis i tidningen, bland alla andra notiser. och jag tänker på den bruna halsduken ibland.

[2006-01-13 12:14]
12:13

såo, ett, två, tre, jag hatar thailand. blodig, naken, och sparkad på. jag var inte ens där. haha, jag var inte ens där.

[2006-01-11 09:33]
09:32

Kollat färdigt på No direction home. yes, yes, yes.

lyssnar påååååååååå: Radio Dept. - 1995 ..hihihi..

allt känns som vintern för några år sedan och jag har precis kommit hem från Kina, Thailand, Vietnam, Laos, och sånt.

puss.

Göteborg [2006-01-10 13:39]
13:39

hahahaha, snö!

[2005-12-24 14:26]
14:25

god jul here: softat pa stranden, kakat middag med nagra schysst folk, snart stranden igen och dans.

hej da!

[2005-12-20 08:47]
08:46

hanger med en tjej fran england, hon ar 26, och har tatuerat in know your rights i nacken.. vi ar som brothers och sistahs, och ibland..

Koh Panghan [2005-12-19 14:02]
14:00

fuck, fucked. i heard the news today, OH BOY, 30000 people on a beach.